Tillfälliga invånare, bestående jobb? Fritidshusturismens roll för byggsektorn

Vad handlar artikeln om?

Artikeln undersöker den ofta förbisedda kopplingen mellan fritidshusturism och sysselsättning inom byggsektorn i Sverige. Genom att analysera bland annat sysselsättningsdata och statistik för ROT-avdrag har forskarna funnit att investeringar i att bygga och renovera fritidshus har effekter på den lokala arbetsmarknaden, särskilt i attraktiva glesbygdsområden.

– Många ser fritidshus som en privat angelägenhet, men vår forskning visar att de kan bidra till den lokala arbetsmarknaden - framför allt på landsbygden, säger Emelie Hane-Weijman.

Vad innebär resultaten?

Forskarna fann att det finns en stark korrelation mellan antalet fritidshus i en kommun och antalet jobb inom byggsektorn. Detta gäller särskilt på platser där en stor del av fritidshusen ägs av personer som inte bor i samma kommun.

– Det är fascinerande att se hur investeringar från människor som bor i andra delar av landet faktiskt kan stärka den lokala byggindustrin och skapa viktiga arbetstillfällen, förklarar Andreas Back.

Ett exempel på detta är hur investeringar i fritidshus på Gotland, där en stor del av ägarna bor utanför ön, har lett till en märkbar ökning av arbetstillfällen inom byggbranschen. Detta visar att även till synes små investeringar kan ha stor betydelse för lokala ekonomier.

Den här forskningen visar hur turism kan fungera som en motor för sysselsättning i delar av ekonomin som vi vanligtvis inte förknippar med besöksnäringen

Vad är samhällsrelevansen för denna typ av forskning?

Denna forskning har stor samhällsrelevans eftersom den belyser hur turism kan skapa jobb och ekonomisk tillväxt även utanför de traditionella turistnäringarna som till exempel hotell och restauranger.

– Den här forskningen visar hur turism kan fungera som en motor för sysselsättning i delar av ekonomin som vi vanligtvis inte förknippar med besöksnäringen, säger Emelie Hane-Weijman.

Ett exempel på detta är Åre, som har sett en positiv utveckling tack vare fritidshusturism. Här har investeringar från fritidshusägare bidragit till att skapa fler arbetstillfällen inom byggsektorn. Men en stor ökning har även skett i grannkommunen Krokom. Det skulle kunna innebära att fritidshusturismen bidrar till sysselsättningen inte bara lokalt, utan även regionalt. Detta visar på potentialen för turism att bidra till ekonomisk utveckling i glesbygdsregioner.

Varför är det viktigt att forska om detta?

Att förstå turismens bredare ekonomiska effekter är avgörande för att kunna utnyttja dess fulla potential.

– Turismens effekter sträcker sig långt utanför den traditionella besöksnäringen och påverkar hela samhället, menar Andreas Back. Genom att denna forskning kan vi vidga vår förståelse för dessa effekter. Det är särskilt viktigt i glesbygdsområden där varje extra arbetstillfälle är avgörande.

Det är särskilt viktigt att uppmärksamma att dessa effekter inte bara handlar om omedelbara arbetstillfällen. Forskarna lyfter också fram att fritidshusturism kan stimulera lokala ekonomier genom att öka efterfrågan på varor och tjänster, från byggmaterial till lokala hantverkare och butiker. Detta bredare perspektiv på turismens ekonomiska påverkan understryker behovet av fortsatt forskning inom detta område.

Svensk röd stuga.

BildElin Berge

Vem kommer att ha nytta av resultaten?

Resultaten från denna forskning kommer att vara värdefulla för en rad olika aktörer, inklusive beslutsfattare, kommunala planerare och företag inom byggsektorn.

– För de som arbetar med regional utveckling ger denna forskning värdefulla insikter som kan leda till mer effektiva och hållbara strategier, säger Gijsbert Hoogendoorn.

För beslutsfattare och planerare erbjuder forskningen ett fundament för att utveckla strategier som stödjer byggandet och underhållet av fritidshus, vilket kan skapa fler jobb och stärka den lokala ekonomin. Till exempel kan kommuner använda dessa insikter för att utforma strategier så att fritidshusturismen stärker den lokala ekonomin så brett som möjligt. I praktiken kan detta innebära att man främjar små- eller mellanstora fritidshusinvesteringar som gynnar den lokala eller regionala byggsektorn.

– Den här forskningen visar på nya möjligheter för landsbygdsorter, men effekterna beror på de lokala förutsättningarna, de projekt som planeras och vilka företag som bygger. Större projekt innebär ofta större företag som har resurser att genomföra byggprojekt i ifråni andra delar av hela landet. Mindre företag verkar i regionalt och bidrar mer troligt till arbetsmarknaden i närområdet, avslutar Emelie Hane-Weijman.

Forskarna bakom artikeln. Från vänster: Emelie Hane-Weijman, Andreas Back och Gijsbert Hoogendoorn. Foto: Sania Dzalbe.