Prov-prat hjälper studenter att komma vidare i sina tankar

– För samer har forskning historiskt handlat om frågor och ämnen som valts av andra än samerna själva, inte minst rasbiologisk forskning där samer varit forskningsobjekt. Därför är det väldigt viktigt att som forskare vara medveten om den egna rollen, och att skapa tillit i forskningsprocessen.

Anna-Lill är doktor i historia och skrev en avhandling som publicerades 2012 om hur samiska kvinnor representerats i svensk press och tidskriften Samefolket mellan åren 1966–2006. Idag fokuserar Anna-Lill på forskning som rör undervisning och lärande inom det samiska fältet, samt på frågor som berör den etiska dimensionen av hur forskning kring samiska frågor kan och bör bedrivas.

– Det samiska forskningsfältet berör många gånger frågor som handlar om rättigheter och självbestämmande för olika samiska grupper, och frågorna är inte sällan kontroversiella och komplexa. Våra studenter är framtidens doktorander och forskare, och det är viktigt att vi ger dem verktyg för att navigera inom det här ämnesområdet. 

Prov-prat handlar om att skapa en undervisningsmiljö där det är möjligt för studenterna att prata och diskutera det som är komplext, och om att våga lyfta tankar och idéer som inte är färdigtänkta.

Prov-prat för det som inte är färdigtänkt

De studenter som läser samiska kulturstudier har olika bakgrund med varierade förkunskaper om samisk kultur. En del är väl förankrade i samiskt samhälle och har vissa förkunskaper, för andra är frågorna helt nya. För att skapa förutsättningar för olika typer av studenter att våga ställa frågor eller föra resonemang om frågor som ibland kan vara svåra eller problematiska, har Anna-Lill utvecklat modellen prov-prat.

– Prov-prat handlar om att skapa en undervisningsmiljö där det är möjligt för studenterna att prata och diskutera det som är komplext, och om att våga lyfta tankar och idéer som inte är färdigtänkta.

Konkret beskriver Anna-Lill det som att studenter får verktyg för att framföra frågor och resonemang på ett sådant sätt att de som lyssnar förstår att det som sägs inte är färdigtänkt. För lyssnaren handlar det därefter om att ta emot prov-pratet på ett respektfullt vis.

– Lyssnaren har i uppgift att bidra till att den som pratar kommer vidare i sitt lärande, även om åsikterna ibland kan skilja sig åt. Men det finns en bortre gräns för vad som får sägas, ingen får använda prov-prat för att uttrycka sådant som strider mot diskrimineringslagstiftningen. Det jag vill uppnå med prov-prat är att studenterna ska hjälpa varandra att komma vidare i sin utveckling och i sitt lärande om samiska frågor.