Du surfar just nu på en begränsad version av umu.se. Vad innebär det här?
REPORTAGE Smidiga supercykelvägar, laddningsbara lastcyklar och en spektakulär hållplats som hakar ihop med bussen. De närmaste åren händer mycket klimatsmart på Umeå universitets campusområde.
Varje dag pendlar 40 000 människor till universitetsområdet. Bara 3 000 sover över. En stor del av dygnet kan området därför kännas lite ödsligt. Sedan 2013 finns stora planer att förvandla området till en mer attraktiv stadsdel. Flera aktörer investerar årligen mer än en miljard i byggnader, bostäder, infrastruktur och hållbar energianvändning. Umeå har dessutom beviljats EU-medel för Ruggedised – ett så kallat Smart City-projekt, där Universitetsstaden är i centrum.
Carina Aschan projektledare och strategisk utvecklare på Umeå kommun.
FotoUlrika Bergfors– Inom bara 10–15 år kommer campus vara en stadsdel som lever dygnet runt, säger Carina Aschan, projektledare och strategisk utvecklare på Umeå kommun.
– Många som vill leva hållbart kommer att lockas hit av nya sorters bostäder, som gör bilen alltmer onödig. I hyran kan till exempel plats i ett kylskåp i trapphuset ingå dit mat kan levereras.
Några viktiga pusselbitar i klimatsatsningen kommer vara närmast osynliga, bland annat ett geotermiskt lager för värme och kyla, och ett sensorsystem som registrerar hur folk rör sig för att optimalt fördela energi mellan byggnader. Det ska också skapas en webbplattform för öppna data, med siffror om till exempel energiförbrukning, resedata och brotts- och olycksstatistik över hela staden.
Märkas kommer däremot nya transportsatsningar på campus. En vanlig arbetsdag 2019 kan medarbetare förkorta sin restid till jobbet med flera minuter tack vare en ny, bred supercykelväg igenom området. Vid lediga stunder går det att låna en eldriven lastcykel och göra bort veckohandlingen. Cyklarna, som laddas av solceller och särskilda batterier, ska till en början finnas på tre stationer.
– Men planen är att lastcykelnätet ska växa allteftersom, säger Carina Aschan.
För elbilar finns två större kluster av laddningsstolpar. Åker man i stället buss kan man få uppleva en angenäm stund i en iögonfallande busshytt. När elbussen stannar hakas hyttmodulen fast, och av- och påstigning sker via alla dörrar samtidigt. Värmeförlusten blir liten, och bussarna kan köra längre sträckor utan att laddas.
– Tanken är att höja statusen på att åka buss, och att man ska få uppleva något under tiden man väntar. Frågan är vad, och hur hytten kan designas för att den ska kännas trygg och lockande. En bra dialog med medarbetare och studenter är oerhört viktig, poängterar Carina Aschan.
Syftar på "att göra robust" och är en förkortning av Rotterdam, Umeå och Glasgow Generating Exemplar Districts In Sustainable Energy Deployment.
Foto: Malin Grönborg
Text: Camilla Bergvall
Foto: Elin Berge
Denna artikel publicerades i magasinet Tänk nr 1 2017.
