Klimatforskning med demokratisk hjälp av skolelever

Tepåseförsöket är ett bra exempel på medborgarforskning. Skolklasserna som hjälper till med experimenten gör det utifrån eget intresse och för att de vill bidra till ny kunskap. På så sätt blir medborgarforskning en metod för att demokratisera vetenskapen.

Vad handlar din forskning om?

– I min forskning tittar jag på klimatets påverkan på nedbrytning av organiskt material. Genom nedbrytning förses växter och små organismer i marken med näring för att växa och trivas. Vid nedbrytningsprocessen frigörs koldioxid till atmosfären. Denna gas kan tas upp igen av växter och därmed sluts kolcykeln. Koldioxid är dock en så kallad växthusgas, eftersom mängden i atmosfären påverkar jordens uppvärmning. Nedbrytning är därför ett viktigt område att studera. Metoder för att studera nedbrytningshastighet är dock ofta mycket arbets- och tidskrävande. Vi utvecklade en enklare metod, och mäter nedbrytning med hjälp av två sorters tepåsar (Rooibos och grönt te) som ligger nedgrävda i jord under tre månader. Vi samarbetar med många skolor och forskare över hela världen för att skapa en global nedbrytningskarta. En sådan karta hjälper oss att bättre förstå vilka faktorer som driver nedbrytning och den kan användas av klimatmodellerare.

Hur knyter ditt forskningsområde an till demokrati?

Demokrati handlar inte bara om att besluta tillsammans. En stor del är att arbeta tillsammans och dela den kunskap man har.

Som det afrikanska ordstävet säger: "Om du vill resa snabbt, res ensam. Om du vill resa långt, res tillsammans". Eftersom så många människor samarbetar med oss, har vårt projekt blivit nästan som en rörelse. Jag hoppas att mitt projekt kommer att bidra till den långa resan mot en hållbar användning av vår planet. För detta är allmän kunskap om markens betydelse viktig. Vi använder de roliga aspekterna i experimentet för att dela med oss av kunskap och öka medvetenheten om de effekter som människor har på marken och markens tillstånd.

All data som delas med oss ​​vill vi göra tillgängliga för andra. Att lätt komma åt data kommer att förbättra användningen och tillämpningen av resultaten, till exempel av ledande personer inom naturförvaltning och av beslutsfattare.

Hur ser du på valrörelsen 2018?

– Vetenskap i allmänhet kommer att vara viktig för många av de politiska frågor som är aktuella vid det kommande valet, eftersom politiska beslut och agendor ofta bygger på trendanalys, procentsatser och annan bakgrundsforskning. Lyckligtvis bygger inte många partier (eller kanske inte ens något) sina partiprogram bara på känslor. Detta gör kunskap eller bekanthet med vetenskap viktigt. Utan det kan vi som väljare ha svårt att förstå och följa argumentationen och då är det lätt att basera sin röst på känslor i stället för att basera den på information.

På något sätt är jag lite skeptisk mot politiska partier som 'diskuterar klimatfrågor'. Den verkliga förändringen måste komma från vanliga människor som gör dagliga val mot en hållbar livsstil. I den meningen måste den komma från sann demokrati. Men jag tror att det är regeringens ansvar att göra de dagliga valen mot hållbarhet så lätta som möjligt i alla delar av vårt liv. Jag tycker därför att det är viktigt att inse att klimatfrågor inte är ett separat ämne utan de är i hög grad sammanknutna med många av de andra frågorna. Till exempel frågan om vad ett bra hälsosystem är, bör innefatta hur det ska vara hållbart. Vad som är hälsosamt för klimatet är också ofta hälsosamt för människor. Indirekt påverkar sättet på vilket vi formar vårt hälsosystem också vårt klimat genom hur det påverkar folks dagliga val mot hållbarhet, nödvändighet att resa och avfallsproduktion. Klimat är också ett viktigt område i skolan, eftersom de saker vi lär ut till framtida generationer påverkar hur de kommer att välja när de får rösta själva. Det är viktiga frågor som inte får glömmas bort.

Foto: Tomas Utsi