Hållbart för arktiska skogsägare

Arktis har ett av jordens strängaste klimat med iskalla vindar, höga fjäll och en lång kall vinter. Naturen i Arktis är kargt präglat men under sommarmånaderna lyser solen dygnet runt. Trots detta har människor överlevt i Arktis i tusentals år men klimatförändringarna håller på att förändra naturen, och det ställer frågor om hur vi hållbart ska förvalta våra naturresurser – nu och i framtiden.

Louise Eriksson är docent i psykologi och forskare i miljöpsykologi vid Institutionen för geografi vid Umeå universitet, och forskar om människors attityder och beteenden med konsekvenser för miljön och förvaltningen av skog. I september 2021 arrangerade Arcum ett seminarium inom ramen för seminarieserien Umeå Arktiska Seminarium och SEE Hållbarhetsveckan, där Louise pratade om miljöpsykologiska perspektiv på hållbarhet i en arktisk kontext.

Med en hög andel privatägd skog i Sverige får beslut bland privata skogsägare en stor betydelse för vad skogens ekosystem kan bidra med. Louise berättade hur vi som människor formas av det som omger oss; naturen och miljön där vi bor och de erfarenheter vi får därifrån, likväl som av samtal med vänner och kollegor samt hur andra i vår omgivning beter sig. Men hon poängterade också att vi på ömsesidigt sätt påverkar tillbaka.

Alla våra handlingar påverkar hållbarheten, från litet till stort, och för att förstå varför människor gör som de gör, måste vi förstå kontexten de befinner sig i. Louise lyfte fram ett antal viktiga psykologiska faktorer som påverkar hur en skogsägare väljer att bruka sin skog:

Erfarenhet

Genom att titta på skogsägares erfarenhet kan man klargöra synen på klimatförändringars påverkan. En mer direkt erfarenhet, såsom att uppleva stormar, ger ofta en starkare påverkan på beteendet än en indirekt erfarenhet.

Medvetenhet

Medvetenhet är en typ av insikt som kan följa av t.ex. fakta, och även förmå skogsägare att aktivt söka efter mer kunskap om t.ex. vilka trädslag som passar på vilken typ av mark.

Kunskap

Kunskap kan vara fakta om ett fenomen eller kunskap om hur vi kan agera för att uppnå ett mål men det kan också vara vad vi människor tror att vi vet, så kallad subjektiv kunskap. Olika typer av kunskap påverkar skogsskötsel.

Värderingar och föreställningar

Det vi tror på, våra värderingar och föreställningar, är viktiga eftersom de motiverar oss till handling, eller beteendeförändringar. Dessa kan skilja sig mellan individer, men också mellan olika grupper, t.ex. mellan äldre och yngre grupper av skogsägare.

Attityder

Attityder är vår inställning till ex. naturresurser och klimatförändringar. Ju starkare attityder vi har desto större påverkan har de på beteenden.

Känslor

Känslor såsom t.ex. ilska och frustration uttrycks fysiskt i vår kropp men kan också påverka beteenden t ex hur vi väljer att bruka skogen.

Vanor

Omedvetna handlingar som sker på rutin, dvs vanor, har vi svårt att förändra, eftersom det sker automatiskt utifrån situationen vi befinner oss i.

Vår syn på oss själva

Människor har ofta flera olika identiteter i olika sammanhang och dessa påverkar beteenden. Hur skogsägare ser på sig själva; skogsägaridentiteten, påverkar hur de brukar skogen.

det handlar om att adaptera till en framtid vi inte känner till

Louise presenterade därefter en forskningsstudie om skogsägare och viljan att klimatanpassa sitt skogsbruk. Att plantera olika trädslag är något som uppmuntras eftersom det gör skogen mer motståndskraftig, men det är svårt att anpassa skogen till en framtid som vi inte känner till. Vilka områden som i framtiden t.ex. kommer att vara torra, eller vilka områden som kommer att drabbas av kraftiga stormar, är fortfarande inte helt klarlagt.

I resultaten från studien kunde hon se att biologisk mångfald blivit allt viktigare även för skogsägare i norr, och att de har ökat sin klimatanpassning av skogen de sista åren. De närmar sig därmed anpassningsnivån för skogsägare i söder även om en skillnad ännu kvarstår. Men varför det är så är oklart.

I diskussionen efter presentationen diskuterades frågan och möjligen kan klimatet i söder, som möjliggör plantering av fler typer av trädslag än vad det Arktiska klimatet gör, vara en orsak till den högre nivån av klimatanpassning där. Det poängterades även att det handlar om mer än bara träden och att hela ekosystemet påverkas av klimatförändringarna.

Klimatet gör att endast vissa typer av träd kan växa här

BildAnna Kubiak

Tidsaspekten var också något som diskuterades. I en skog som ska växa i kanske 80 år, där åtgärder inte görs med stor regelbundenhet, kan det vara svårt att få till en klimatanpassning. En mogen skog erbjuder inte samma möjligheter till anpassning som t.ex. vid en nyplantering.

Därtill kommer frågan om att skogen själv kommer att anpassa sig efter klimatförändringarna. Ska en skogsägare vara proaktiv eller avvakta och se vilken påverkan klimatförändringarna ger först?