Ett naturvetenskapligt klassrum där alla får plats

Eva Silfver är professor i pedagogik med inriktning mot specialpedagogik. I sin forskning utforskar hon vilka normer och samhälleliga strukturer som påverkar människors val och möjligheter att delta i utbildning. 

Det hänger ihop med kön, etnicitet, social bakgrund"

Eva Silfver forskar på hur normer påverkar människors förutsättningar att tillgodogöra sig utbildning. (3:44 minuter)

– Min forskning handlar ju någonstans om vilka människor som har tillgång till olika typer av utbildningar, sammanfattar Eva Silfver.  

– Mitt forskningsintresse ligger i skärningspunkten mellan genusforskning, naturvetenskaplig didaktik och specialpedagogik. 

Normer skapar inneslutningar och uteslutningar 

Eva Silfver disputerade vid Umeå universitet 2007. Hennes avhandling i pedagogiskt arbete handlar om hur kön konstrueras i det naturvetenskapliga klassrummet. Sedan dess har hon ägnat sig mycket åt att undersöka hur inkludering och exkludering uppstår i olika utbildningssituationer.  

Det här intresset väcktes nog i min egen lärargärning

Innan hon blev forskare arbetade Eva Silfver själv som lärare. Hon tog sin ämneslärarexamen, inriktning matematik, kemi och biologi 1984. Sedan undervisade hon i många år, främst i gymnasieskolan. Frågorna om normer och hur normer skapar inneslutningar och uteslutningar har följt henne länge.  

Frågorna om normer och hur normer skapar inneslutningar och uteslutningar har följt henne länge. 

– Det här intresset väcktes nog i min egen lärargärning egentligen. 

Genom sin forskning vill Eva Silfver göra pedagoger mer medvetna om hur processer för inkludering och exkludering fungerar, att förstå logiken bakom.

– Att synliggöra en sån sak kan också få lärare att tänka annorlunda kring normer, kring sin undervisning och hur de själva tänker, säger hon.

Relationen mellan utbildningsval och identitetsskapande

Eftersom Eva Silfver kommer från det naturvetenskapliga utbildningsfältet så har hon också varit specifikt intresserad av det området i sin forskning. 

Eva Silfver tog sin ämneslärarexamen 1984 med inriktning mot matematik, kemi och biologi. Sedan undervisade hon i många år, främst i gymnasieskolan.

BildMattias Pettersson

En aspekt handlar om hur valet av utbildning också hänger samman med frågor om identitetsskapande. 
– Jag tänker att om man går en naturvetenskaplig utbildning, och förmodligen andra utbildningar också, så ”görs”, eller tillägnar man sig en identitet som naturvetare, säger Eva Silfver.

– Men för vissa personer så går det där görandet mindre bra. Det hänger bland annat ihop med kön, etnicitet, social bakgrund. 

”Nörden” i fiktion och i verkligheten

I ett forskningsprojekt som pågår fram till slutet av 2022 sätter Eva Silfver och hennes forskarkollegor ljuset på en särskilt inflytelserik figur eller identitet: ”nörden”. 

– Nörden har i tidigare forskning beskrivit som en grindvakt för framförallt kvinnor att söka sig till utbildningar inom teknik. Men nörden har blivit mycket mer populär i samhället i stort, så vi undrar om detta grindvaktande fortfarande stämmer. Därför vill vi spåra nörden till olika ställen i samhället där nördar finns. 

Jag hoppas ju att det leder till att vi får en mer öppen skola

I den första delen av projektet utgår forskarna från populärkulturell film för att undersöka hur nörden representeras där men kommer även genomföra intervjuer med ungdomar för att kunna analysera hur populärkulturens nördar påverkar utbildningsval.

Forskningsprojektet om nörden som grindvakt pågår i fyra år. Eva Silfver och de andra forskarna vill förstå vilka logiker som könar och rasifierar nörden och hur detta knyter an till passion.

BildMattias Pettersson, Foto: Mattias Pettersson

– Det är ju jättekul, dels att titta på film och fundera över hur nörden görs där. Men också att visa materialet för elever och höra deras reflektioner kring nördiga beteenden och vad de får för konsekvenser.

Vill få både lärare och elever att bli mer medvetna

För Eva Silfver är ett tydligt mål att hennes forskning inte bara ska ge ny kunskap, utan också skapa förändring: 

– Ja jag hoppas ju att det leder till att vi får en mer öppen skola. Även inom högre utbildning, att vi på universitetet kan bli mer medvetna om de normer vi bär med oss. 

– Och också att elever och studenter får bättre syn på hur de själva är med i ”görandet”, både av kön och andra sociala kategorier.