En koffert med ett helt liv

I början av 2000-talet hittades en gammal amerikakoffert full med en luffares gamla dikter och prosatext. Innehållet kom först att bli grunden till en c-uppsats och sedemera också en bok om ett väldigt speciellt liv.

Författaren till texterna i kofferten var Jon Erik Eriksson var en man med många strängar på sin lyra. Under sin livstid hann han med att titulera sig gruvarbetare, rallare, skogsarbetare, skrivare, försäljare, emigrant och även luffare. Han föddes 1873 i Stenby utanför Uppsala för att sedan auktioneras ut till lägstbjudande bara 15 månader gammal efter moderns död. Han klassades sedan som ”fattighjon utan stadig hemvist” och hamnade senare i Norsjö kring sekelskiftet då han gifte sig och fick barn. 1921-1926 emigrerade han till Kanada och tog sig genom hela landet för att arbeta. Ett rikt och speciellt liv minst sagt och att vi vet så mycket om denne man är etnologen Inga-Britt Hultmars förtjänst.

Ett uppslag till en uppsats

Inga-Britt läste etnologi vid Umeå universitet under början på 2000-talet. Då noterade hon en artikel i Västerbottningen som handlade om att en person hittat ett stort antal okända dikter och texter skrivna av en luffare. Genast visste Inga-Britt att hon snubblat över ämnet för sin förestående C-uppsats. Det var i en gammal amerikakoffert som man hittat en hel samling med verk signerat Jon Erik Eriksson . Kistan innehöll 600 dikter, 250 sidor prosatext, personliga brev, debetsedlar, engelska och kanadensiska visitkort, boken ”Stor glädje” av D.L. Moody, en bibel, pass och utvandrarkontrakt. Inga-Britts uppsats fick titeln ”’I livets kära eviga lek’ Jon Erik Erikssons liv - Amerikakofferten berättar” och baserades främst på de upphittade prosatexterna, men fröet till en hel bok om Eriksson såddes redan då.

Ett återbesök där allt började

Inga-Britt beskriver det som att Jon Erik hela tiden fanns med henne i tanken ända sedan uppsatsarbetet och när ytterligare material dök upp i form av brev gjordes boken än mer möjlig. I samband med att den nu ges ut gästade hon också universitetet och Institutionen för kultur- och medievetenskaper för att hålla en föreläsning om arbetet inför en grupp etnologistudenter.

Det ligger väl i den etnologiska ämnestraditionen att låta så kallade vanliga människor och de ohördas röster komma till tals

Etnologiska teorier gjorde allt möjligt

I sitt arbete med att berätta Jon Eriks livshistoria använde sig Inga-Britt av teorier kring identitet, narrativitet, diskursiva praktiker samt teorier om utanförskap och makt. För att ta sig an mängden material fick det först sorteras och sedan genomfördes intervjuer med personer som gick att koppla till huvudpersonen. Den viktigaste kontakten visade sig bli en sondotter till Eriksson som inte visste så mycket om sin kreative, grovarbetande farfar. Första utkasten skrevs 2016 och för att göra materialet mer levande ställde Inga-Britt frågor till tankeversion av Jon Erik som var med henne i tanken. I boken skildras Eriksson som person baserat på vad Inga-Britt lärt sig om honom via hans alster och där finns också väl valda bilder. Eriksson skrev om Livet (med stor bokstav), döden, kärlek, vetenskap och allt möjligt. Tack vare Inga-Britts etnologiska arbete kan vi nu lära oss mer om detta speciella livsöde och ta del av hans texter. Boken heter Allting som växer har börjat som frö ges ut av bokförlaget Lava och är ett utmärkt exempel på vad en utbildning inom etnologi, ett oupptäckt material och ett personligt driv (både vad det gäller författare och bokens huvudperson) kan leda till.

AnnCristin Winroth undervisade i etnologi vid institutionen redan då Inga-Britt skrev sin c-uppsats och det var hon som anordade föreläsningen om arbetet med boken.

- Det var en fantastisk nyhet när Inga-Britt och hörde av sig och berättade att hon arbetat vidare med sitt spännande materiel och främst på egen hand skapat en innehållsrik bok om ett spännande livsöde. Det ligger väl i den etnologiska ämnestraditionen att låta så kallade vanliga människor och de ohördas röster komma till tals. Här görs det med råge! Menar AnnCristin.

Det empiriska materialet har lämnats in till Forskararkivet vid Umeå universitet och bildat en egen samling