Blandskog är framtiden

Ekologen Micael Jonsson forskar på hur miljön styr artsamhällen, och hur dessa samhällen påverkar ekosystems funktion och rumsliga energiflöden.

BildUlrika Bergfors

Micael Jonsson publicerade i början av 2019 en artikel om blandskog i Nature Plants, tillsammans med Jan Bengtsson och Tord Snäll på SLU, Lars Gamfeldt, Göteborgs universitet och Jon Moen, Umeå universitet.

Artikeln presenterar en studie kring vilka trädslag man ska mixa för att bland annat få bättre trädtillväxt och mer biologisk mångfald. Genom att analysera data från Riksskogstaxeringen visar forskarna att det är viktigt att blanda rätt trädslag. I norr är gran-björk bäst medan tall-björk gynnar fler ekosystemtjänster i södra Sverige.

Kalhyggen förödande för den biologiska mångfalden

Artikeln är en uppföljare till en artikel som Micael Jonsson var med och publcerade i Nature Communications 2013. Där kritiserades monokulturen i svenskt skogsbruk.

– De stora skogsbolagens kalhyggesbruk är förödande för den biologiska mångfalden och många andra tjänster som skogen levererar, säger Micael Jonsson.

Om vi låter skog bli äldre binder den mer kol, vilket är nyttigt för klimatet

Om skogsindustrin följde råden från Micael Jonsson och hans kollegor skulle många fördelar uppnås. Blandskog är tåligare än monokulturer mot brand, storm, torka och skadeinsekter. Genom blandskog kan man också få högre kvalitet på virket och använda skogen till mer långlivade produkter.

– Snabbväxande granskog blir ofta till kortlivade produkter som papper och det ger omedelbara utsläpp av kol i atmosfären. Om vi låter skog bli äldre binder den mer kol, vilket är nyttigt för klimatet, förklarar Micael Jonsson.

Politiken behöver visa vägen

Ytterligare en aspekt är att ingen vet vad som är mest attraktivt i skogen om 100 år. Om det till exempel är turismen som drar mest i skogen då vill man inte ha kalhyggen och monokulturer med gran.

Micael Jonsson ser vissa positiva tecken i dag. Kalhyggesbruket får allt
oftare kritik, Skogsstyrelsen informerar om blandskog, många privata skogsägare i södra Sverige vill avverka mindre, andelen kvinnor som äger skog ökar – och de är mer benägna att prioritera andra skogliga värden
än virkesproduktion.

Men han tror att det krävs beslut från högsta ort för att påskynda
utvecklingen.

– Det är en stor och förmodligen kostsam omställning för skogsindustrin att byta till mer blandskog och det är inte lätt politiskt eftersom det på kort sikt kan leda till förlorade arbetstillfällen. Men på längre sikt skulle mer blandskog öka skogsbrukets hållbarhet genom att gynna skogens alla värden.