Om artikeln

From Temporary Migrants to National Inclusion?: The Journey from Finnish Labor Migrants to a National Minority, Visualized by Swedish Textbooks from 1954 to 2016

Journal of Educational Media, Memory and Society

Lina Spjut har skrivit artikeln om minoritetsgruppen Sverigefinnar och hur de representerats i svenska läromedel.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln behandlar den nationella minoritetsgruppen Sverigefinnar och hur de representerats i svenska läromedel från den stora arbetskraftsmigrationen under 1950-talet, då många finländare flyttade till Sverige för att arbeta i industrin, till vår samtid. Sverige såg gruppen inledningsvis som tillfälliga arbetare som skulle arbeta i Sverige en tid och sedan återvända, vilket återspeglas i läroböcker från 1950–1960-talen. Idag räknas finsktalande i Sverige som en nationell minoritet och sedan 2000 finns gruppen som ett undervisningsinnehåll i läroplanen, men just Sverigefinnar tas trots det sällan upp i svenska läromedel. Artikeln visar på hur en grupp tillfälliga arbetare utvecklas till en integrerad del av Sveriges befolkning, ibland med stöd av läromedels genomslagskraft, ibland trots avsaknad av representation i läromedel. Ämnena är geografi och samhällskunskap och 74 läromedel har studerats.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Det är viktigt dels för att visa hur läromedel följer olika läroplaner och olika styrande beslut rörande skola över tid, dels för att visa hur läromedel kan påverkas av (och kanske även påverka) en minoritetsgrupps status i samhället. Läromedel är ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen men granskas inte av någon statlig eller pedagogisk myndighet/ instans, därför är det viktigt att vetenskapligt studera och analysera innehållet i läromedel.

Artikeln är också viktig för att lyfta fram den största nationella minoritetsgruppen vi har i Sverige, Sverigefinnarna. Trots att den Sverigefinska gruppen beräknas innefatta mellan 500 000 och 750 000 individer (beroende på hur man räknar) är de den minst omskrivna nationella minoriteten i svenska läromedel.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, den är en del av det postdok-projekt om nationella minoriteter som jag arbetat med sedan 2019 och det blir den tredje artikeln på temat.

Vad innebär resultaten?

Att läromedel speglar den samhälleliga utvecklingen rörande integrering och acceptans av den sverigefinska gruppen i Sverige över tid, alltså att lagtexter och myndighetsbeslut påverkar hur en grupp beskrivs i läromedel. Om en myndighet eller lag ”går först” sker till slut förändring även om det tar tid och sker succesivt. Läromedel blir därmed en arena för omförhandling av synen på nationella minoriteter och blir också en påverkansfaktor för en befolknings syn på sin omgivning.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Det förvånar mig alltid, både i läsande av läromedel och i kommunikation om min forskning att det verkar vara så svårt att skilja mellan begreppen Sverigefinnar, Sverigefinländare och Finlandssvenskar.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, det har varit spännande, extra roligt att få göra en longitudinell studie (även om den bara sträcker sig dryga 60 år). Det sätter samtiden i ett sammanhang av perspektiv på nutiden.