Om artikeln

Insights from the Swedish schools inspectorate’s injunctions–15 years of inspecting preschool principals’ systematic quality work

Education Inquiry

Sophia Rudeberg har studerat Skolinspektionens förelägganden och hur de påverkar styrningen av rektorer inom förskolan genom sina kvalitetsgranskningar.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln undersöker i vilken utsträckning Skolinspektionens föreläggandebeslut mellan 2008 och 2023 samstämmer med de styrdokument som reglerar rektorers ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet i förskolan. Studien baseras på en analys av 474 föreläggandebeslut samt tillhörande lagar, läroplaner och policydokument som refereras i besluten. Syftet med studien var att klarlägga hur Skolinspektionen tolkar och tillämpar dessa styrdokument i sin granskning av förskolerektorns ansvarstagande, samt hur brister i det systematiska kvalitetsarbetet identifieras och hanteras.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Det är viktigt att undersöka detta område eftersom förskolerektorer har i styrdokumenten getts en central nyckelroll för att säkerställa kvaliteten i enlighet med gällande styrdokument. Samtidigt ger styrdokumenten utrymme för olika tolkningar, vilket innebär att Skolinspektionens tolkningar får direkt påverkan på hur rektorer kan utöva sitt ledarskap. Trots detta har forskningen, både nationellt och internationellt, hittills ägnat begränsad uppmärksamhet åt förskolan och dess rektorer i relation till skolinspektioner. Denna studie bidrar därför med värdefull kunskap om hur Skolinspektionens förelägganden påverkar styrningen av rektorer inom förskolan genom sina kvalitetsgranskningar.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, studien är den första publikationen i mitt avhandlingsprojekt som fokusera på rektorer i förskolans ansvar för kvalitetsarbeten.

Vad innebär resultaten?

Studien visar att Skolinspektionens föreläggandebeslut under den analyserade perioden i hög grad samstämde med gällande styrdokument. Samtidigt framkom att tolkningarna av styrdokumenten har varierade över tid och mellan olika beslut, särskilt i situationer där styrdokumenten lämnar utrymme för olika tolkningar.

Vidare framgår att Skolinspektionens tolkningar inte enbart har påverkat förskolerektorers praktiska tillämpning av styrdokumenten, utan även haft en normerande funktion i utformningen av den framtida styrningen av deras ansvar. Exempelvis ställde Skolinspektionen redan år 2008 krav på ett systematiskt kvalitetsarbete, vilket föregick den formalisering av sådana krav som senare infördes i skollagen (2010:800), vilken trädde i kraft 2011. Slutligen, även om Skolinspektionen inte erhöll ett uttryckligt regeringsuppdrag att särskilt fokusera på förskolerektorer förrän 2012, har denna yrkesgrupp varit föremål för granskning sedan början av den analyserade perioden. Detta tyder på att Skolinspektionens betoning på bristande tillämpning av styrdokumenten bland förskolerektorer även integrerades i den politiska agendan.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

En aspekt av resultaten som verkligen förvånar är att Skolinspektionens förelägganden inte enbart speglar gällande styrdokument, utan ibland även ligger i linje med framtida lagstiftning. Det innebär att Skolinspektionen inte bara fungerar som en tillsynsmyndighet som säkerställer efterlevnaden av befintliga regler, utan också agerar som en aktör som påverkar och formar den framtida utbildningspolitiken. Detta tyder på att Skolinspektionen intar en mer proaktiv roll i reformarbetet med styrdokumenten än vad man kanske traditionellt har förknippat med myndigheten.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Ja, att få analysera samspelet mellan styrning, ansvar och handlingsutrymme gjorde studien både meningsfull och spännande att genomföra. Den tydliga påverkan som Skolinspektionen har på förskolerektorers ansvar för det systematiska kvalitetsarbetet belyser inte bara om deras förelägganden får genomslag, utan framför allt hur detta sker. Det är särskilt intressant att se hur Skolinspektionens uppdrag sträcker sig bortom tillsyn och kvalitetsgranskning, utan även fungerar som en drivkraft för förändring och utveckling på nationell policynivå.