Om artikeln

A Genesis of Remote Teaching in Swedish Rural Compulsory Schooling

Australian and International Journal of Rural Education

Josef Siljebo har tillsammans med Fanny Pettersson och Björn Norlin skrivit artikeln som publicerats i tidskriften Australian and International Journal of Rural Education.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln undersöker den historiska utvecklingen av fjärrundervisning i svenska glesbygdsskolor, särskilt i norra Sverige. Fokus ligger dels på det vi kallar ”persistent challenges”, alltså de ständigt närvarande och historiskt ihållande utmaningarna att organisera skolor i glesbygdskontexter. Dels ligger fokus även på när mobila digitala teknologier började användas i undervisning för att överbrygga utmaningarna.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Det är viktigt eftersom fjärrundervisning har blivit ett centralt verktyg för att säkerställa likvärdig utbildning i glesbygden. Genom att förstå dess historiska rötter kan man bättre förstå dagens möjligheter och utmaningar, samt utveckla framtida lösningar. Studien visar att fjärrundervisning inte bara är en teknisk lösning, utan också ett resultat av lokal innovation och behov.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, studien är en del av ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet (2023–04328) – ”Fjärrundervisning en ny organisatorisk utmaning för svensk skola?” Den bidrar till den internationella forskningen om digitalisering i skolan generellt och utbildning i glesbygd, särskilt genom att erbjuda ett historiskt och kontextualiserat perspektiv.

Vad innebär resultaten?

Resultaten visar att fjärrundervisning i Sverige har vuxit fram ur konkreta behov i glesbygdsskolor, ofta initierade av lokala skolledare och lärare. Exempelvis började en skola undervisa i italienska via Skype för att möta elevernas önskemål att kommunicera med turister. Studien visar att digitalisering i dessa sammanhang har varit pragmatisk och behovsstyrd. Resultaten är även intressanta utöver fokuset på användningen av digital teknik i undervisning, där teman som kommunaliseringens förändring av skolledares förutsättningar och olika perspektiv på skolnedläggningar är mycket intressanta.

Är det något i resultaten som förvånar er?

En överraskande aspekt är hur tidigt och kreativt vissa skolor började använda digital teknik för att tillgängliggöra exempelvis ”moderna språk”, långt innan fjärrundervisning som den regleras idag blev formellt tillåten i skollagen 2015. Det är också intressant att se hur starka sociala normer i små samhällen kunde påverka diskussioner om skolnedläggningar – till exempel att föräldrar inte vågade uttrycka att de föredrog större skolor av rädsla för sociala sanktioner.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Genom intervjuer med personer som varit aktiva i skolutveckling sedan 1980-talet kunde vi fånga berättelser och perspektiv som annars inte finns dokumenterade. Studien ger en unik inblick i hur lokala aktörer har navigerat mellan nationell och kommunal styrning och lokala behov, och hur fjärrundervisning växte fram som ett svar på dessa utmaningar.