Om artikeln

“Doing” inclusion in the daily sports practice – club representatives’ conceptions of mainstreaming parasports

Sport Management Review

Malin Andersson har skrivit artikeln baserad på data från projektet ”Likvärdiga villkor i Sveriges största folkrörelse - framgångsfaktorer för ökad inkludering inom idrottsområdet”.

BildUlrika Sahlén

Vad handlar artikeln om?

Artikeln handlar om den pågående mainstreamingen av parasport inom den svenska idrottsrörelsen, det vill säga det organisatoriska överförandet och inkluderingen av parasport i övriga specialidrottsförbund. Mer specifikt handlar den om hur personer på föreningsnivå (föreningsledare och tränare) ”gör” inkludering genom att navigera de villkor och förutsättningar som finns i föreningars dagliga verksamhet.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

I stort tänker jag att det är viktigt för den svenska idrottsrörelsen att synliggöra villkor och förutsättningar som kan exkludera eller hindra både utövares känsla av inkludering men även deras deltagande i idrott helt och hållet. Sedan tänker jag att det är särskilt viktigt att lyfta fram de olika villkoren som personer med funktionsnedsättning faktiskt möter i sitt vardagliga idrottande då mainstreamingen är tänkt att att leda till förbättrade villkor för paraidrottare specifikt.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, artikeln är baserad på data från projektet ”Likvärdiga villkor i Sveriges största folkrörelse - framgångsfaktorer för ökad inkludering inom idrottsområdet” med finansiering från FORTE.

Vad innebär resultaten?

Man kan väl säga att resultaten visar (något givet) att det är svårt för personer på föreningsnivå att skapa förutsättningar för och ”göra” inkludering om de inte har tillräcklig information om vad det är till att börja med. Resultaten visar också hur beroende utövarnas upplevelser gällande till exempel inkludering är av individuella ledare och deras handlingar.

Är det något i resultaten som förvånar dig?

Jag skulle väl i så fall säga att jag blev lite förvånad över hur mainstreamingen har så tydliga inslag och präglas av ableism på olika sätt. Tanken på mainstreaming och inkludering kanske är god, men i idrottspraktiken finns starka ideologier gällande kroppsliga normer och tävlingsfokus där då till exempel integrerade tävlingar snarare förstärker ableist-normen av paraidrottare som en underordnad idrottare.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Det tycker jag, kanske mest för att min första artikel handlade om mainstreaming på en mer övergripande nationell nivå, och nu fick jag äntligen börja gräva lite mer i själva utövandet av idrott på lokal nivå, vilket jag tycker är kärnan i hela den här mainstreaming-processen!