Om artikeln

Balancing Optimism with Strategy: Leadership in Public Sector Automation

Nordic Journal of Working Life Studies

Maria Forsgren vid Institutionen för psykologi har skrivit artikeln tillsammans med Susanne Tafvelin, Andreas Stenling och Ulrika Haake.

Vad handlar artikeln om?

Artikeln undersöker ledarskap vid införande av automatisering inom offentlig sektor. Studien bygger på intervjuer med chefer och medarbetare under införandet av medicinrobotar inom äldreomsorgen i två svenska kommuner. Studien fokuserar på kontextuella faktorers betydelse för hur ledarskapet tar form vid under införandet och vilka ledarskapskompetenser och beteenden som kan förstås som betydelsefulla.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Olika former av automatisering, exempelvis assisterande robotar, förändrar snabbt arbetsmiljön i offentlig sektor, särskilt inom äldreomsorgen. Där spelar ledarskap en central roll för att hantera komplexiteten i samspelet mellan människa, teknik, organisatoriska faktorer och alla intressenter som behöver vara involverade i ett införande. Genom att förstå vilka ledarskapsförmågor som behövs och hur sammanhanget har betydelse kan organisationer ge bättre stöd till chefer och medarbetare och främja att automatisering införs på ett hållbart sätt.

Ingår det i en större undersökning?

Ja, studien är en del av forskningsprojektet Användbar automatisering, som undersöker hur införande av robotar och AI påverkar socialtjänsten ur både organisatoriskt och brukarperspektiv. Projektet leds av Susanne Tafvelin på Institutionen för psykologi och syftar till att utveckla kunskap om hur tekniken kan införas på ett sätt som är både användbart och hållbart.

Vad innebär resultaten?

Resultaten belyser betydelsen av att ledare engagerar sig i att förstå tekniken och vad den innebär för medarbetare och deras arbete. Det ansågs också ha stor betydelse att första linjens chefer var positiva och kunde kommunicera tydligt kring syftet med införandet. Andra kompetenser som förstods som centrala var samarbetes förmåga och betydelsen av att ge stöd och utbildning med rätt tajming. Kontexten präglades av en organisatorisk öppenhet för ny teknik samtidigt som en instrumentell förståelse för tekniken och vad ett införande innebär gjorde att teknikoptimismen hade behövt kompletteras med ett starkare strategiskt och mer proaktivt ledarskap.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Ja, det som stack ut var graden av öppenhet inför ny teknik – bland både chefer och medarbetare. Många uttryckte nyfikenhet och vilja att prova ny teknik. Det fanns en gemensam förståelse för att teknik behövdes för att lösa problem som resurs- och kompetensbrister. Många hade också en bild av att medicinrobotar innebär något positivt för de äldre. Det vore intressant att förstå mer kring de positiva förställningarna – men det får bli en annan studie.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Jag verkligen! Jag vill lyfta fram hur medarbetare hade en förmåga att väldigt tydligt beskriva vad de behöver av sina ledare vid den här typen av införande. Jag lär mig alltid väldigt mycket av att lyssna på de jag intervjuar och önskar att medarbetares röster gavs större betydelse. Då skulle den här typen av införanden gå både smidigare och bli mer långsiktigt hållbara.