Om artikeln

Careers as social-symbolic work: civilian criminal investigators’ struggle for legitimacy

Public personnel management

Cassandra Poikela har tillsammans med Ulrika Haake och Ola Lindberg skrivit artikeln i tidskriften "Public personnel management".

Vad handlar artikeln om?

Syftet med studien var att undersöka civila brottsutredares förutsättningar till karriärutveckling inom Polisen. Studien baseras på 71 intervjuer med brottsutredare i hela landet. Vi tittar på deras motiv till att utvecklas i sin karriär och arbete, resurserna de har för att göra det och de kontextuella faktorerna som har en inverkan för hur utvecklingen möjliggörs eller förhindras.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Under de senaste åren har Polisen haft som mål att anställa 10 000 medarbetare. För att klara rekryteringsmålet och samhällsuppdraget har organisationens inre verksamhet behövt växa med andra än polisutbildade. I brottsutredningsverksamheten har civila brottsutredare anställts för att komplettera poliser i arbetet. Gruppen civila skiljer sig från poliser genom att de ofta har högre utbildningsbakgrund och till största del utgörs av kvinnor. I samband med detta behöver mottagandet och inkluderandet av de civilanställda fungera bra för att brottsutredningsverksamheten ska fungera optimalt. Tidigare studier och utvärderingar har antytt att det finns mycket skav i denna förändring. Därför är olika studier av Polisens civilianisering viktiga att bidra med.

Ingår det i en större undersökning?

Studien utgör den första publikationen i mitt avhandlingsprojekt med inriktning på professionellt blivande inom Polisen. Den är också en del av projektet "Den civilianiserade polismyndigheten: Genus, status och professionsgränser inom brottsutredning", som finansieras av FORTE.

Vad innebär resultaten?

Vi har sett att karriärprocesser kan ses som socialt förhandlade och att såväl organisatoriska rutiner som kulturella normer formar individers karriärbanor. Resultaten visar att individer har olika motiv för karriärutveckling: vissa vill utvecklas horisontellt genom t.ex. specialisering, medan andra strävar efter vertikal utveckling, exempelvis genom att nå en ledarposition. I båda fallen möts de civila brottsutredarna av såväl strukturella som kulturella hinder som begränsar utvecklingen i arbetet.

Våra resultat belyser karriärarbetets kontext, särskilt i förhållande till organisationskultur och materiella gränser. Studien synliggör det komplexa samspelet mellan individers karriärmål och organisationens gränsskapande arbete. Ett tema vi kan se är att civila brottsutredare beskriver en sorts granskning och ifrågasättande när de kommer in i organisationen. I berättelser om exkludering är könsdynamik närvarande, där kvinnor möter större utmaningar. Korsningen mellan kön, civil status och etnicitet lägger ytterligare komplexitet till anpassningen till poliskulturen. Materiellt sett skapar regler som rör civil anställning och materiella markörer som särskiljer civila från poliser olägenheter och uppdelningar. De reglerande gränserna anses ibland vara ineffektiva och underminerande i förhållande till civila brottsutredares utbildningsbakgrund och erfarenheter. Sammantaget avslöjar berättelserna en komplex samverkan mellan individuella ambitioner, organisationsstrukturer och kulturella normer i sammanhanget av civila brottsutredares utveckling i arbetet.

Är det något i resultaten som förvånar er?

Tidigare forskning har visat att mottagandet av civila har varit problematiskt, och att kvinnor hindras i sina karriärer på olika sätt. De kulturella hindren för civilas karriärutveckling var inte särskilt förvånande på det sättet. Däremot förvånade omfattningen av de strukturella hindren för utveckling i arbetet. Polisen verkar helt enkelt inte ha förberett sin organisation på den stora mängd civila medarbetare som har kommit, vilket skapar begränsningar både i arbetspraktiker och karriärutveckling. De begränsade karriärmöjligheterna gör att en betydande andel överväger att lämna organisationen, vilket vi kan se i vår studie.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Verkligen! Det är spännande att studera en pågående förändring och ämnet är därför särskilt aktuellt, vilket märktes i intervjupersonernas utsagor. Vi hoppas att studiens resultat når polisorganisationen och kan påverka det fortsatta arbetet med integreringen av civila brottsutredare.