Om specialnumret

Editorial:
Professional digital competence in teacher education – where are we, where are we headed and how to get there?

Teachers and Teaching

Anders D. Olofsson och J. Ola Lindberg har tillsammans Ann-Thérèse Arstorp varit redaktörer för specialnumret.

Vad handlar specialnumret om?

Specialnumret består av 9 artiklar och en introducerande artikel (Editorial) som rapporterar forskning med fokus på professionell digital kompetens (PDK) i lärarutbildning. Det är publicerat i den internationella tidskriften Teachers and Teaching och har titeln Professional digital competence in teacher education – where are we, where are we headed and how to get there?. Artiklarna är skrivna av forskare i Europa respektive Nordamerika och tillsammans bidrar dom med både ny kunskap och välinformerade reflektioner rörande hur frågan om PDK förnuvarande adresseras i lärarutbildningens policy och praktik. 

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Under dom senaste decennierna har digitala teknologier i en allt högre hastighet, och med ökande kraft, kommit att integreras i både yrkesutövning och vardag – ibland till och med på ett vis där teknologin till en så hög utsträckning är integrerad att vi inte ens tänker på den eller lägger märke till den. Skola och utbildning utgör här inget undantag.

Digital teknologi erbjuder en uppsjö av möjligheter och utmaningar, inte minst i relation till frågor om demokrati, medborgarskap, social rättvisa och hållbarhet. Teknologin har ändrat villkoren för utbildning, inte minst i relation till hur vi i teori och praktik förstår och begreppsliggör undervisning, lärande och bedömning. Ett aktuellt exempel på en sådan teknologi är generativ artificiell intelligens. Digital teknologi förser oss med återkoppling om oss själva och våra sätt att vara vilket är värdefullt för lärande och personlig utveckling. Härigenom, inte minst för att förbereda våra barn och unga för att ta del av och bidra till samhället, blir frågan om PDK i lärarutbildning ytterst relevant att bilda kunskap om.

Hur kommer det sig att ni blev redaktörer?

Vårt specialnummer springer ur en möjlighet att via ekonomisk stöttning från Lärarhögskolan vid Umeå universitet arbeta med tre olika vetenskapliga skrivprojekt med fokus på digitalisering och digital kompetens i skola och lärarutbildning. Våra två tidigare projekt är publicerade i form av en bok på Routledge med titeln Digitalization and Digital Competence in Educational Contexts. A Nordic Perspective from Policy to Practice respektive ett specialnummer vid namn What will be the new normal? Digital competence and 21st-century skills: critical and emergent issues in education i den internationella tidskriften Education and Information Technologies.

Vad har arbetet inneburit?

Arbetet med ett specialnummer kan beskrivas som en lång och stundvis tämligen krävande process. Från att få en tidskrifts godkännande att få starta arbetet, via att rekrytera kollegor som är intresserade att bidra, till i samarbete med kollegor runt om i världen garantera att dom artiklar som till slut ingår i numret är av en hög vetenskaplig kvalité och att innehållet i artiklarna återfinns vid forskningsfronten.

Var det ett spännande arbete att göra och varför?

Det är ett roligt och spännande arbete. Utöver att fokuset på PDK i lärarutbildning är väldigt viktigt – ytterligare ny kunskap baserad på olika länders lärarutbildningskontext behövs – så är även själva arbetsprocessen klart intressant och lärorik. Ett arbete som även bidrar till att både stärka och utveckla våra forskarnätverk på ett nationellt, nordiskt och internationellt plan. Härutöver ska nämnas att vi tre redaktörer har haft himla roligt ihop under de cirka 18 månader som det har tagit att få vårt SI i mål.

Vad händer efter detta, ger det ringar på vattnet?

Arbetet fortsätter. Med både detta SI och våra två tidigare publikationer nämnda ovan som bas har vi designat nya forskningsprojekt och skrivit fram och skickat in forskningsansökningar. Det finns tankar och idéer om att till exempel göra gemensamma och fördjupade studier om PDK där både svensk och norsk lärarutbildning ingår. Avslutningsvis är vår förhoppning att vårt SI på något vis kan bidra till att frågan om PDK i skola och lärarutbildning flyttas upp på den utbildningspolitiska prioriteringslistan. För – det behövs och det är nu.