Om artikeln

Where the rubber hits the road: how school leaders work with government-initiated policy within physical education

Sport, Education and Society

Louise Lindkvist har nyligen publicerat en artikel i tidskriften " Sport, Education and Society".

Bild

Vad handlar artikeln om?

Tidigare forskning har poängterat att samhällets krav på vilka problem idrottsämnet bör vara med och lösa, formar tankar om lämpliga metoder för idrottsundervisning. Forskning har även visat hur både grupper och organisationer, så som exempelvis idrottslärare och idrottsrörelsen, formar undervisningspraktiker. Dock har betydelsen av rektorers arbete för att driva förändring i stor utsträckning förbisetts, trots att de ansvarar för arbetsfördelning, resursfördelning och beslutsfattande. Därför var syftet med studien att undersöka på vilka sätt rektorer arbetar med att införa 100 extra undervisningstimmar i idrottsämnet samt hur detta arbete påverkar ämnets utveckling.

Varför är det viktigt att studera detta ämne?

Tidigare forskning har i stor utsträckning fokuserat på hur idrottslärare formar undervisning genom att bland annat betona att deras föreställningar om idrottsämnet påverkar hur de planerar, genomför och bedömer undervisning. Det finns dock väldigt få studier som fokuserar på rektorer trots att det är de som är ansvariga för skolans inre organisation och därmed också kan fatta beslut som har möjlighet att (om)forma undervisning.

Vad är bakgrunden till att du har gjort studien och ingår det i en större undersökning?

I min avhandling undersöker jag hur samhälleliga förgivettagna tankar och idéer om vad idrottsämnet är och hur det borde genomföras påverkar ämnets organiserande principer. För att göra detta har jag tidigare intervjuat idrottslärare, men för att få en djupare förståelse och en bredare bild ville jag även prata med rektorer. Denna artikel kommer alltså att vara en del av min avhandling.

Vad innebär resultaten?

Rektorer tillämpar flera olika typer av strategier för att hantera denna process. En sådan strategi rektorer använder sig av är att delegera mycket utav ansvaret till idrottslärarna. Detta innebär att även om det är rektorer som har kontroll över strategiska resurser och andra former av makt, är det kanske inte de som påverkar idrottsämnet mest när det gäller att förändra genomförandet av undervisning och hur vi tänker om ämnet. Rektorer använde också en strategi som innebar att de tillförde egna idéer om vilka problem idrottsämnet kan hjälpa till att lösa. Denna strategi visade sig vara mycket praktisk eftersom den legitimerade handlingar enligt både interna och externa aktörers förväntningar men skapade samtidigt en spretig och otydlig målbild för ämnet.

Var det en spännande studie att göra och varför?

Det var en väldigt rolig studie att göra då jag fick en helt ny förståelse för rollen som rektor.