Mål för klimat och hållbarhet 2024-2026

Övergripande mål

Umeå universitet ska bidra till att de globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030 uppnås

I universitetets Hållbarhetsrapport visas översiktligt hur Umeå universitet bidrar till att de globala målen för hållbar utveckling (eng. Sustainable development goals, SDG) i Agenda 2030 nås. Genom att belysa utbildning, forskning och samverkan samt universitetets övriga verksamhet, med siktet inställt mot ökad hållbarhet, ges både en bild av hur universitet bidrar eller kan bidra och vilka utmaningar som finns.  De exempel som nämns under respektive mål är endast ett litet urval av all vår verksamhet.

Umeå universitet ska vara klimatneutralt senast år 2045

För att universitetet progressivt ska kunna bidra till samhällets klimatmål har universitetet låtit ta fram en koldioxidbudget. Koldioxidbudgeten visar klimatutsläpp från externa köp av varor och tjänster, från köpta kapitalvaror, tjänsteresor samt utsläpp från avfallshantering, energianvändning och hyrda lokaler. Koldioxidbudgeten visar att universitetet från år 2022 fram till 2045 skulle behöva minska sina koldioxidutsläpp med 19 procent per år jämfört med föregående år för att ligga i linje med samhällets klimatmål. Koldioxidbudgeten följs upp genom årliga klimatbokslut. 

Klimatbokslut 2022 visar att universitetets verksamhet släppt ut något mindre än koldioxidbudgeten som var 24 710 ton CO2-ekv och släppt ut 23 987 ton CO2-ekv. varav inom Scope 1: 49 ton; Scope 2: 679 ton; Scope 3: 23 259 ton CO2-ekv.  

Klimatbokslut 2023 visar att universitetet överskridit koldioxidbudgeten som var med 20015 ton CO2-ekv. och släppt ut 23 332 ton CO2-ekv. varav inom Scope 1: 44 ton; Scope 2: 732 ton; Scope 3: 22 556 ton CO2-ekv. 

Klimatbokslut 2024 visar att universitetet överskridit koldioxidbudgeten som var med 16212 ton CO2-ekv. och släppt ut 20 912 ton CO2-ekv. varav inom Scope 1: 47 ton; Scope 2: 2532 ton; Scope 3: 18281 ton CO2-ekv. 

13 inriktningsmål

Mål 1. Hållbar utveckling är integrerat i utbildning på alla nivåer

Hållbar utveckling är ett genomsyrande perspektiv i universitetets kvalitetssystem för utbildning. Det innebär i praktiken att man ska arbeta aktivt med att integrera sådana aspekter i alla utbildningsprogram, och följa upp utfallet av arbetet. Fakulteternas utbildningsledare har fått klassificera sina respektive program, utifrån om hållbar utveckling är ett genomsyrande perspektiv i utbildningsprogrammet i enlighet med kvalitetssystemet för utbildning eller inte.

Så här går det:

År 2018: 107 av 139 (77%) program har hållbar utveckling i fokus eller i examensmål.
År 2020: 113 av 145 (78%) program har hållbar utveckling i fokus eller i examensmål.
År 2021: 130 av 165 (79%) program har hållbar utveckling i fokus eller i examensmål.
År 2022: 138 av 162 (85%) program har bedömt hållbar utveckling som ett genomsyrande perspektiv.
År 2023: 134 av 160 (84%) program har bedömt hållbar utveckling som ett genomsyrande perspektiv.
År 2024: 146 av 160 (91%) program har bedömt hållbar utveckling som ett genomsyrande perspektiv.
År 2025: 155 av 161 (96%) program har bedömt hållbar utveckling som ett genomsyrande perspektiv.

Mål 2. Studenters kunskap och engagemang tillvaratas i större utsträckning i universitetets miljö- och hållbarhetsarbete

Studenternas erfarenheter, synpunkter och engagemang är viktiga resurser för universitetet i utvecklingen av vår verksamhet. Det gäller förstås också i vårt arbete med klimat- och hållbarhetsfrågor.

För mål 2 har vi valt indikatorn "Antal projekt där studentsamverkan ingår". Under 2024 har studenter varit involverade i flera hållbarhetsprojekt, exempel är:

Framtagande av ett provtagningsprogram och åtgärder för att förbättra universitetsdammen ekologiska status.
Uppsättande av checklista för hållbara laboratorier.  

Mål 3. Universitetets forskning om hållbar utveckling ska öka

Universitetets forskning om hållbar utveckling ska öka. För mål 3 har vi valt att använda en indikator som redovisar ”ämnesnormerat citeringsgenomslag” (Field-weighted citation impact, FWCI) för vetenskapliga publikationer. Under perioden 2019-2024 var Umeå universitets högsta FWCI-värden, nedan angivna i fallande ordning från 6.3 ca 2.7, för publiceringar som bidrar till de globala målen:

SDG2. Ingen hunger
SDG6. Rent vatten och sanitet för alla
SDG3. God hälsa och välbefinnande
SDG16 Fredliga och inkluderande samhällen.
SDG11 Hållbara städer och samhällen
SDG5 Jämställdhet

Mål 4. Kunskapen hos forskare och medarbetare nyttiggörs i samverkan med det omgivande samhället och i universitetets miljö- och hållbarhetsarbete

För mål 4 har vi valt indikatorn "Genomförda samverkansprojekt". Här är några projekt som genomförts de senaste åren:

År 2019: Smarta tjänster för förvaltning av gamla byggnader med Internet-of-Things
År 2020: Sharing City Umeå - dela grönytor genom delningsekonomi
År 2021: Klimatneutrala Umeå 2030 - ett samarbetsprojekt med bland andra Umeå kommun och Umeå Energi
År 2022: RUGGEDISED - forskning och innovation vid tre europeiska lärosäten utvecklar smart teknik som minskar klimatpåverkan
År 2023 och 2024: Klimatneutrala Umeå 2.0, Lärosätenas klimatnätverk

Mål 5. Krav på miljöhänsyn samt social och arbetsrättslig hänsyn ska ställas i upphandlingar och vid inköp.

År 2024 ställs miljökrav i nästan 95 procent av upphandlingarna, vilket motsvarar hela 99 procent av upphandlingarnas ekonomiska värde. Det finns dock potential att ytterligare systematisera miljö- och klimathänsynen i universitetets upphandling och inköp samt att öka hänsynstagandet till sociala och arbetsrättsliga villkor i dem.

Så här har de senaste årens utveckling sett ut för vår valda indikator "Andel upphandlingar där miljökrav har ställts":

År 2018: 19%
År 2019: 24%
År 2020: 51%
År 2021: 47%
År 2022: 48%
År 2023: 62%
År 2024: 95%
Från och med 2021 har indikatorn utökats så att den även omfattar ”andel avrop” och ”andel beställningar”. 

Mål 6. Utbudet av näringsriktiga, rättvisa och klimatsmarta mat- och serveringsalternativ ska öka.

Vid universitetet finns ett flertal restaurang-, café- och cateringverksamheter. De utgör dels leverantörer av universitetets upphandlade tjänster och dels erbjuder de sina tjänster till bland annat universitetets medarbetare och studenter. Universitetet kan bidra till minskad miljöpåverkan från mat och servering genom att ställa miljökrav på upphandlade leverantörer eller genom dialog med företagen om hållbara och klimatsmarta val av mat, utrustning och artiklar.

Under 2024 installerades källsorteringskärl i anslutning till alla restauranger och caféer, så att källsortering av avfall inklusive matavfall kan ske på plats. Alla mat- och serveringsentreprenörer på universitetet erbjuder vegetariska alternativ, en av dem har även ett tydligt fokus på hälsobalans.

Mål 7. Universitetets stiftelse- och donationskapital placeras med hänsyn till miljö och hållbarhet

För det här målet har vi satt indikatorn "Krav på miljö- och hållbarhetshänsyn ställs vid placeringar av kapital".

Från och med år 2021 innehåller universitetets placeringspolicy respektive ägarvisning för holdingbolaget, krav på fossilfrihet och social hållbarhet.

Mål 8. Klimatpåverkan från energianvändning ska årligen minska

I dagsläget uppgår universitetets förhyrda lokalarea till cirka 300 000 m2. År 2024 användes cirka 44 GWh energi på huvudcampus, konstnärligt campus och kunskapens hus vilket motsvarar den största delen av universitetets förhyrda lokalytor. Det motsvarar också energianvändningen i 1400 villor.

Som indikatorer för det här målet har vi satt "Antal förbrukade kWh totalt, respektive antal kWh/m2". Siffrorna för 2018-2022 gäller endast huvudcampus medan siffrorna från 2023 innefattar huvudcampus, konstnärligt campus och kunskapens hus. Från år 2024 har lokalytorna ökat, och bland annat innefattas även våra lokaler i Norrbyn. Så här går det för oss:

År 2018: cirka 33 GWh, 171 kWh/m2
År 2019: cirka 31 GWh, 160 kWh/m2
År 2020: cirka 28 GWh, 144 kWh/m2
År 2021: cirka 28 GWh, 144 kWh/m2
År 2022: cirka 28 GWh, 144 kWh/m2
År 2023: cirka 35, 5 GWh, 157 kWh/m2
År 2024: cirka 43,8 GWh, 146 kWh/m2
I 2023 års energidata har fler av universitetets lokalytor inkluderats i sammanställningen liksom energiförbrukningen för ett hus under byggnation. Det gör att datat inte riktigt är jämförbart för år 2023 jämfört med tidigare år.    

Från och med år 2022 följer vi även upp vattenförbrukningen.

År 2022 användes: 57 888 m3 vatten på huvudcampus och 438 m3 vid lokalerna i Norrbyn. 
År 2023 användes: 60 255 m3 vatten på huvudcampus och 518 m3 vid lokalerna i Norrbyn
År 2024 användes: 57 561 m3 vatten på huvudcampus, Konstnärligt campus, Kunskapens hus och vid lokalerna i Norrbyn

Mål 9. Universitetets lokaler ska möjliggöra ett hållbart studie- och arbetsliv samtidigt som lokalerna nyttjas mer effektivt.

Både nybyggnation och drift av lokaler ger upphov till negativ miljö- och klimatpåverkan. Vi kan minska de negativa effekterna genom att till exempel dela lokalerna med fler aktörer och att använda de lokaler vi hyr i högre utsträckning.

Genomsnittlig användning av kontor, dagtid 08-17, veckodagar:

År 2019: 21%
År 2020: 18%
År 2021: 20%
År 2022: 29%
År 2023: 32%
År 2024: 33%
Genomsnittlig användning av lärosalar (planerad användning och spontan användning), dagtid 08-17, veckodagar:

År 2019: 30%
År 2020: 15%
År 2021: 26%
År 2022: 37%
År 2023: 42%
År 2024: 44%
Genomsnittlig användning av Grupprum (planerad användning och spontan användning), dagtid 08-17, veckodagar:

År 2019: 63%
År 2020: 44%
År 2021: 43%
År 2022: 49%
År 2023: 50%
År 2024: 50%

Mål 10. Utomhusytorna på universitetets campusområden ska bidra till god hälsa och välbefinnande samtidigt som de främjar biologisk mångfald och möjliggör utomhuspedagogik.

Huvudcampus i Umeå består av stora grönytor och genom att förvalta och utveckla dessa fungerar de som så kallade kolsänkor som binder in luftens koldioxid. Det gynnar också biologisk mångfald. För att en biologisk mångfald ska kunna bevara eller ökas behöver till exempel inhemska arter premieras och invasiva arter bekämpas.

Som indikator för målet har vi valt "Genomförda aktiviteter för biologisk mångfald". Här är några exempel på sådana, som du kan läsa mer om längre ner på sidan:

År 2020: Campus Bigården skapas
År 2021: Återbruk av växter och ett nytt ängsområde
År 2022: Samarbetsprojektet Campusarboretum invigs, inventering av fisk i campusdammen samt bortgrävning av invasiva arter på huvudcampus.
År 2023: Handlingsplan för ökad biologisk mångfald framtagen. Bortgrävning av invasiva arter. Utökad yta ängsmark. Fler fågel- och fladdermusholkar.   
År 2024: Studentsamverkan för att förbättra campusdammens ekologiska och kemiska status. Holkar for tornseglare. 
År 2025: Utredning köksträdgård. 

Mål 11. Klimatpåverkan från resor ska minska utan att möjligheten till ett hållbart studie- och arbetsliv påverkas negativt

Som indikatorer för det här målet har vi valt "Koldioxidekvivalenter från tjänsteresor", "Koldioxidekvivalenter per helårsanställd" samt "Antal flygresor". Så här går det för oss:

År 2019: 4 107 ton, 1 164 kg CO2/årsarbetskraft, 33000 flygresor. 
År 2020: 620 ton, 172 kg CO2/årsarbetskraft
År 2021: 389 ton, 104 kg CO2/årsarbetskraft
År 2022: 4475 ton, 1167 kg CO2/årsarbetskraft, 19500 flygresor. 
År 2023: 3771 ton CO2-ekv totalt; 961 kg CO2/årsarbetskraft, 19500 flygresor. 
År 2024: 4823 ton CO2-ekv totalt, 1190 kg CO2/årsarbetskraft, 20 000 flygresor. 

Mål 12. Användningen av digitala mötestekniker som ersätter tjänsteresor ska öka

Här har vi satt indikatorn "Antal mötestimmar som genomförs digitalt". 

År 2018: 155 000 timmar
År 2021: 5 000 000 timmar
År 2022: 2 900 000 timmar, 510 000 möten 
År 2023: 1 770 000 timmar, 329 000 möten
År 2024: 1 653 000 timmar, 325 000 möten

Mål 13. Mängden brännbart avfall respektive farligt avfall ska minska

För det här målet har vi valt indikatorn "Andel återvunnet, förbränt respektive farligt avfall". Så här går det för oss:

År 2019: Totalt genererades 440 ton avfall exklusive bygg- och rivningsavfall. 45% materialåtervanns, 53% energiutvanns och ca 2% utgjordes av farligt avfall. 0,06% av avfallet deponerades.
År 2021: Totalt genererades 290 ton avfall exklusive bygg- och rivningsavfall. 46% av detta materialåtervanns, 50% energiutvanns och ca 4% utgjordes av farligt avfall. 0,03% av avfallet deponerades.
År 2022: Totalt genererades 360 ton avfall exklusive bygg- och rivningsavfall. 49% materialåtervanns, 49% energiutvanns, ca 2% utgjordes av farligt avfall. 0,1% av avfallet deponerades.
År 2023: Totalt genererades 303 ton avfall exklusive bygg- och rivningsavfall. 50% av detta materialåtervanns, 46% energiutvanns, ca 3% utgjordes av farligt avfall. 1% av avfallet deponerades.
År 2024: Inrapportering inkluderar fler uppgifter än tidigare år. Totalt genererades 460 ton avfall exklusive bygg- och rivningsavfall. 30% av detta materialåtervanns, 63% energiutvanns och 3% utgjordes av farligt avfall. 3% av avfallet var bioavfall och 1% av avfallet deponerades.