Ojämlikhet påverkar möjligheten att lära sig svenska

Inte minst är tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang av avgörande betydelse för vilken typ av språk du lär dig

Andreas Nuottaniemi

Bild Mikael Heinonen

Andreas Nuottaniemi säger att de politiska förslagen som syftar till att ställa högre krav på migranter och deras barn på senare tid har duggat tätt, exempelvis i form av språktest för medborgarskap, obligatorisk språkscreening och språkförskolor.

– Ett underliggande antagande bakom kraven är att vad som i första hand saknas är de nyanländas motivation att lära sig svenska. Om bara människor ansträngde sig mer skulle dörrarna till det svenska samhället öppnas, tycks många debattörer och politiker mena, säger Andreas Nuottaniemi.  

Både förenklat och missvisande

Genom att följa och samtala med en grupp ungdomar på ett språkintroduktionsprogram i norra Sveriges inland över en längre tid, visar språkdidaktikern Andreas Nuottaniemi att det finns någonting både förenklat och missvisande över den samtida kravretoriken.

– Eleverna i studien får, likt många andra nyanlända, ständigt höra att ”språket” – det vill säga svenska – är den ”nyckel” som ska öppna dörrarna till både skolframgång och samhällelig inkludering.

– Samtidigt vill gärna deras välmenande lärare, informerade av samtida skolpolitiska försök att uppvärdera flerspråkighet, framhålla samtliga ungdomarnas språk som värdefulla ”resurser”.

Skuldbelägger sig själva

Vad båda dessa perspektiv tenderar att missa är enligt Andreas Nuottaniemi att vårt sätt att tala, läsa och skriva formas av ojämlikt fördelade resurser. Inte minst är tillgången till meningsfulla interaktionssammanhang – och lyssnare som verkligen hör vad du säger – av avgörande betydelse för vilken typ av språk du lär dig.

– Att hela tiden få höra att de behöver prata mer svenska, samtidigt som det inte finns tillräckligt många människor i deras omgivning som vill samtala med dem på jämlik grund, gör att ungdomarna i studien ofta skuldbelägger sig själva för vad de ser som en misslyckad språkinlärning, samtidigt som deras vilja att investera i språkutvecklingen minskar.

Andreas Nuottaniemi är uppvuxen i Sollefteå. Han är utbildad till lärare i svenska som andraspråk vid Stockholms och Umeå universitet och doktorand vid Institutionen för språkstudier. Han arbetade under flera år som lärare för nyanlända elever i Malå.