Du surfar just nu på en begränsad version av umu.se. Vad innebär det här?

"False"
Hoppa direkt till innehållet
printicon
Huvudmenyn dold.
Publicerad: 2025-12-09

Ny bok om romantikens mörker

NYHET "Dark romanticism: literature, art, and the body " är en ny bok av Silvia Riccardi vid Umeå universitet. Boken utforskar de mörka delarna i romantikens föreställningar i slutet av 1700-talet och början av 1800-talets litteratur och konst.

Text: Linnéa Tjernström & Per Melander

Silvia Riccardi berättar hur hon har en bakgrund i litteraturvetenskap, med en betoning på visuell kultur och jämförande studier mellan text och bild.

– Mina arkivstudier som genomfördes i Schweiz, Tyskland och Storbritannien, introducerade en konsthistorisk dimension till mitt arbete, något som format hur jag närmar mig forskning. Det väckte också mitt intresse för hur den materiella närvaron av böcker och konstverk omdefinieras inom digitala miljöer.

På frågan om vad som inspirerade henne att skriva boken säger hon att den första gnistan kom från William Blake.

– Hur kunde det vara så att jag såg mörker i hans mest strålande visioner, men ljus i bildspråket som brottades med döden? Den kontrasten fanns där, utdragna och olösta. Jag ville förstå hur han höll ihop dessa motsatser, och den frågan blev utgångspunkten för boken. Kan mörker vara synligt?

Att arbeta med tre olika karaktärer

När det gäller bokserien: Palgrave Studies in the Enlightenment, Romanticism and Cultures of Print, säger Silvia Riccardi att serien lyfter fram de materiella och kulturella dimensionerna av tryckt material under 1700- och 1800-talen, där litteratur och andra discipliner, inklusive konst, medicin och vetenskap strålade samman.

– Min bok bidrar till detta genom att undersöka hur produktionsmetoder formar litteraturens och konstens former och betydelser, och titta närmare på den livliga intellektuella diskursen kring anatomi och estetik vid sekelskiftet.

Hon fortsätter att säga att en av de största utmaningarna var att arbeta med tre olika karaktärer: Henry Fuseli, en målare, Mary Shelley, en romanförfattare, och William Blake, en gravör, poet och målare.

– Blake är särskilt svår att placera tillsammans med de andra, och ett tag övervägde jag till och med att skriva en bok om Blake enbart. Att föra honom i samtal med Fuseli och Shelley var konceptuellt vettigt, men att forma dessa samtal var inte lätt.

– I efterhand blottar detta tillvägagångssätt en känslighet för mörker, som framträder hos dessa pregnanta författare och konstnärer, och processen lärde mig mycket om att låta kopplingar dem emellan utvecklas gradvis, samtidigt som jag förblivit öppen för oväntade insikter och att återbesöka vissa kapitel längs vägen.

Flytta sig bortom gränser

Silvia Riccardi tillägger att boken är avsedd för forskare och studenter inom 1700- och 1800-talets litteratur och visuella kultur, samt forskare som är intresserade av bokhistoria, medieteori och romantikens konst.

– Den riktar sig också till läsare som arbetar med Henry Fuseli, William Blake och Mary Shelley. Snarare än att presentera en genre erbjuder boken ett ramverk för att förstå mörk romantik som ett estetiskt mod som överskrider kategorier som gotik eller fantasy.

– Mer allmänt uppmanar boken läsarna att röra sig bortom disciplinernas gränser och att fundera över hur en tydlig känslighet för mörker verkar i medier, i en tid då estetik och empirisk kunskap båda omfattade skarp intellektuell debatt, ideologiska konventioner och revolutionärt nytänkande.

Om boken

Boken Dark romanticism: literature, art, and the body utforskar de mörka regionerna av romantikens fantasier i slutet av 1700-talet och början av 1800-talets litteratur och konst. Den avslöjar den påtagliga och ljuva ångesten kring människokroppen i verk av Henry Fuseli, William Blake och Mary Shelley, med fokus på diskussionerna om njutning och smärta, liv och död, skönhet och monstruositet.

Var och ett av de undersökta verken kretsar på något sätt kring nedbrytningen av en idealiserad kropp för att belysa övergången från organisk till fragmenterad form. Detta tillvägagångssätt innebär att omorientera konventionella berättelser om romantiken kring framväxten av ett visuellt paradigm.

Genom att engagera sig i tryckkulturer, estetisk diskurs, anatomisk konst samt naturhistorisk kunskap som cirkulerade i England vid sekelskiftet, kultiverar mörk romantik visuell litteratur och argumenterar för att litterära och bildliga element är oskiljaktiga när fantasin är i arbete.

Läs mer