När kriser förstärker varandra blir tvärvetenskap avgörande

Konferensen inleddes av Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet, som betonade allvaret i hur den globala uppvärmningen fortsätter öka, krig och säkerhetskriser skakar världen och demokratin ifrågasätts där den tidigare varit självklar.

– Akademin har en viktig roll i den komplexa värld vi befinner oss i. Vetenskapen har inte alla svar, men vårt uppdrag är att ifrågasätta, utveckla kunskap och bidra med lösningar, i en tid av polykriser och nödläge måste vi peka på nya vägar framåt. Förtroendet för vetenskap är högt i Sverige, och det måste vi ta tillvara genom att sprida kunskap och belysa problem ur olika perspektiv. Denna typ av konferenser är ett sätt att göra just det, sa Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet.

Tora Holmberg, rektor vid Umeå universitet inledde UTRI:s årliga konferens. 

Bild Alexandra Haglund

Små förändringar och stora konsekvenser

Anne-Sophie Crépin från Beijerinstitutet var konferensens huvudtalare och lyfte fram att vi lever i komplexa adaptiva system där förändringar sker i olika takt, och små skiften kan få stora konsekvenser.

– Pandemin var en snabb omställning med omedelbar påverkan, men vi måste också vara vaksamma på långsamma förändringar som sker i det tysta. Exempelvis kan ökad nederbörd i regnskogar leda till artförluster och på sikt skapa helt nya ekosystem, förklarade Crépin och underströk vidare att osäkerhet är en grundläggande faktor att ta hänsyn till.  

– Vi kan inte förutse alla förändringar eller kontrollera alla processer och just därför blir tillit avgörande. Förtroende mellan stater, organisationer och människor är en nyckel för att kunna dela kunskap, agera snabbt och samordnat när kriser uppstår. Utan det riskerar vi att tappa helheten av våra insatser, sa Anne-Sophie Crépin.

Olika perspektiv på kriser

Tillit blev också ett återkommande tema i den efterföljande paneldiskussionen där fyra forskare från olika discipliner deltog. I panelen deltog Heidi Burdett, Universitetslektor vid Institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap, Kristina Sehlin Macneil, docent och biträdande föreståndare för Várdduo, Niklas Eklund, Professor vid Statsvetenskapliga institutionen och Maria Nilsson, Professor vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Heidi Burdett, Maria Nilsson, Kristina Sehlin Macneil, och Niklas Eklund diskuterade under ledning av moderator Ola Nordebo temat polykriser under ett panelsamtal. 

Bild Alexandra Haglund

Under sina inledande presentationer lyfte de fram olika perspektiv utifrån sina respektive forskningsfält.

– För urfolk är kriser nära sammanflätade med kulturen. I Australien pågick det stora bränder samtidigt som pandemin lamslog landet. Urbefolkningen fick väldigt lite stöd från staten och studier har visat på ökat lidande och minskat förtroende. Liknande scenario pågår nu i Kiruna där rennäringens framtid och dess kulturella betydelse utmanas av gruvindustrin för den så kallade ”gröna” omställningen, sa Kristina Sehlin Macneil.

Jag är orolig för den akademiska friheten på samma sätt som jag är orolig för klimatet

Moderator Ola Nordebo ställde frågan kring hur panelen såg på framtidens akademiska frihet och hur forskningsfinansieringens villkor påverkar den. Både Heidi Burdett och Maria Nilsson berättade att de, liksom många kollegor, drabbats av att projektfinansiering dragits in abrupt mitt i pågående projekt.

– Jag är orolig för den akademiska friheten på samma sätt som jag är orolig för klimatet. Det är komplext, och vi har ett alltmer centraliserat system som styr vad som anses viktigt för finansiering och innovationer. Den här utvecklingen riskerar att begränsa mångfalden i forskningen och på sikt påverka vår förmåga att hantera globala utmaningar, förklarade Niklas Eklund.

En bred bild av forskningsläget

Under konferensen presenterades även forskningspostrar från olika discipliner. En av dessa kom från Lieuwe Jan Hettema, doktorand i språkvetenskap, som visade på komplexiteten i att utveckla språkpolicy för samiska i svenska kommuner.

– Jag insåg under huvudtalaren hur nära kopplat mitt arbete är till diskussionen om polykriser. Genom att fokusera på lokala språkpolicyprocesser ser jag att klimat, språk och politik är tätt sammanlänkade. För att bygga resiliens och social hållbarhet är det avgörande för kommuner att ge urfolket samerna inflytande i verksamheterna som berör dem.

Under konferensen visades åtta postrar från forskare från olika discipliner. 

Bild Alexandra Haglund

Eftermiddagen ägnades åt parallella sessioner där konferensdeltagarna valde spår. Bland annat erbjöds möjligheten att djupdyka i hur vi kan förstå konkursen av Northvolts som en polykris, hur klimatförändringar påverkar våra upplevelser av väder och årstider, eller hur sjukdomsutbrott kan förstås i relation till klimat och ekonomi.

Tillsammans gav sessionerna en bred bild av polykriser och hur de hanteras ur olika forskningsperspektiv samt spänner från lokala samhällsutmaningar till globala systemförändringar.