Om den vetenskapliga studien:
Wongkuna S. et al: Milk-derived casein glycomacropeptide improves colonic mucus function under Western-style diet feeding in a sialylation-dependent manner. Food Research International (Volume 221). 2025.
Du surfar just nu på en begränsad version av umu.se. Vad innebär det här?
NYHET En västerländsk kost, rik på fett och fattig på fibrer kan försvaga tarmens skyddande slemhinna och öka risken för infektion och inflammation. Nu har Umeåforskare identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion och bana väg för nya koststrategier.
Forskare Björn Schröder och postdoktor Supapit Wongkuna har identifierat en mjölkbaserad molekyl som avsevärt kan stärka tarmslemhinnans funktion.
BildIngrid Söderberghmolekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier
– Vår studie visar att den mjölkbaserade molekylen kan fungera som ett lockbete för slemnedbrytande bakterier, vilket bidrar till att skydda värdens slembarriär även vid brist på fiber, säger forskare Björn Schröder, Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, som har lett studien.
Den aktuella molekylen, kasein-glykomakropeptid (CGMP), är ett protein med sockermolekyler som förekommer naturligt i ostvassle. I studier på möss matade med ”västerländsk kost” kunde Björn Schröder och hans team visa att CGMP har flera positiva effekter på tarmen. Den stimulerade produktionen av slem, gjorde tarmväggen mindre genomsläpplig och gynnade tillväxten av nyttiga bakterier – framför allt Bifidobacterium.
Effekterna berodde på hur mycket socker som var kopplat till molekylen, en modifiering som kallas sialylering. Forskarna såg också att CGMP ökade mängden små fettsyror i tarmen, särskilt propionat. Denna fettsyra är känd för att stärka tarmens skyddande barriär och bidra till en frisk slemhinna.
– Det här är ett tydligt exempel på hur något vi äter kan påverka samspelet mellan kroppen och tarmbakterierna på ett positivt sätt, säger Supapit Wongkuna, postdoktor på Institutionen för molekylärbiologi vid Umeå universitet, och försteförfattare till studien.
Studien har genomförts i samarbete med Arla Foods Ingredients i Danmark, en global aktör inom mejeribaserade ingredienser. Samarbetet var avgörande för att forskarna skulle få tillgång till skräddarsydda CGMP-fraktioner med varierande nivåer av sialylering.
För Arla innebär samarbetet inte bara ett bidrag till forskningen, utan också möjligheten att vidareutveckla sina ingredienser med stöd i vetenskapliga resultat.
– Vi är stolta över att kunna stödja forskning som undersöker den hälsofrämjande potentialen hos vassleproteiner. Den här studien visar att CGMP har ett värde långt bortom sina traditionella användningsområden, säger Ann Bjørnshave, projektledare på Arla Foods Ingredients.
Forskningen lyfter fram möjligheten att återanvända mejeriprodukter som prebiotiskt kosttillskott.
– Vi ser en mycket lovande möjlighet att inte bara motverka de negativa effekterna av västerländsk kost, utan också aktivt främja tarmhälsa och välmående, säger Björn Schröder
Resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Food Research International.
Supapit Wongkuna och Björn Schröder hoppas på ett framtida nytt prebiotika.
Bild[Ingrid Söderbergh]Wongkuna S. et al: Milk-derived casein glycomacropeptide improves colonic mucus function under Western-style diet feeding in a sialylation-dependent manner. Food Research International (Volume 221). 2025.
