Koll på fem riskfaktorer ger nyckel till längre liv

Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin
BildUmeå universitet

– Detta visar att det verkligen lönar sig att hålla koll på sina riskfaktorer. Det ger ett friskare och påtagligt längre liv. Och det är inte för sent att ändra livsstil även högt upp i medelåldern, säger Stefan Söderberg, professor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin vid Umeå universitet.

det lönar sig att hålla koll

Att den som lever hälsosamt blir friskare och lever längre, verkar kanske inte i sig så överraskande. Däremot är det med denna studie nu för första gången klarlagt exakt hur stor skillnaden verkligen är – och det handlar om en rejäl skillnad.

Studien visar att kvinnor som vid 50 års ålder inte hade någon av de fem riskfaktorerna levde i genomsnitt 14,5 år längre än sina medsystrar som hade alla fem riskfaktorerna. Motsvarande siffra för män var 11,8 år längre liv jämfört med män med alla riskfaktorerna vid 50 år. Den längre livslängden för personer utan riskfaktorerna berodde främst på att det dröjde betydligt längre innan de drabbades av hjärtkärlsjukdom. Men även efter att de hade insjuknat fick de längre återstående liv än personer med alla riskfaktorerna.

De fem klassiska riskfaktorerna, rökning, högt blodtryck, höga kolesterolnivåer, diabetes och övervikt/fetma alternativt undervikt, orsakar ungefär hälften av alla fall av hjärtkärlsjukdom i världen.

Studien visar också att människor som lyckas ta kontroll över sitt blodtryck eller slutar röka mellan 55 och 60 års ålder lever längre och har mindre hjärtkärlsjukdom än de som inte gör några livsstilsförändringar. Av alla fem riskfaktorer visade det sig att blodtrycket var den allra främsta faktorn till ett längre liv.

Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin

BildPrivat

– Högt blodtryck medför en kraftig riskökning och är dessutom den absolut vanligaste riskfaktorn. I Sverige har mer än var tredje medelålders person för högt blodtryck. Här finns mycket att vinna på att fler kollar sina värden eftersom många inte ens själva vet om att de ligger för högt, säger Mattias Brunström, biträdande universitetslektor vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin och en av studiens författare.

I den aktuella studien har data om hälsa, dödlighet och levnadsvanor analyserats från 39 länder. Forskare vid Umeå universitet har bidragit med material från bland annat Norra Sveriges hälso- och sjukvårdsstudie NSHDS med hälsodata för över 150 000 personer i norra Sverige och från Monica-studien där 12 000 individer har följts under lång tid.

Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine.