Kirurgiskt ingrepp hjälp vid hydrocefalus

Hydrocefalusgruppens ledning testar system för diagnos.  Lars-Owe Koskinen gör en lumbalpunktion på professor Jan Malm, medan Anders Eklund studerar bilder i datorn. BildUmeå universitet

Studien, som genomförts på 20 sjukhus och universitet i USA samt vid Umeå universitet och nu publiceras i New England Journal of Medicine, har kunnat genomföras tack vare en ny typ av shunt där likvorflödet kan stängas på eller av efter operationen. Därigenom går det att utföra randomiserade och dubbelblinda prövningar som utvärderar effekten av shuntbehandling. Resultaten visar att patienter som fått en aktiv shunt förbättrades mycket i sin gångförmåga, fick minskade kognitiva besvär och ökad livskvalitet jämfört med kontrollgruppen.

– Det här är ett stort steg framåt för forskningen kring hydrocefalus och ett kvitto på att Umeå finns med långt fram internationellt, säger Jan Malm, professor i neurologi vid Umeå universitet

Hydrocefalusgruppen vid Umeå universitet, ledd av Jan Malm, neurologi, Lars-Owe Koskinen, neurokirurgi och Anders Eklund, medicinsk teknik, har ett starkt internationellt anseende inom forskning om hydrocefalus. Studiens hypotes och frågeställning skapades en sen kväll på Bishops arms i Umeå när vi hade besök av amerikanska kollegor, berättar Anders Eklund. Innan studien kunde startas utfördes också omfattande tester av den nya shunten i laboratoriet i Umeå.

Behandling vid hydrocefalus är en shunt som avleder övertrycket av ryggmärgsvätska från hjärnan. BildIllustration, Niklas Ternvall

– Även om mycket redan talar för att shunt är en effektiv behandling, är behandlingen nu evidensbaserad. Det kan leda till att fler patienter får sin sjukdom behandlad och därmed bättre livskvalitet, säger Lars-Owe Koskinen, professor i neurovetenskap.

Idiopatisk normaltryckshydrocefalus, INPH, är en form av hydrocefalus som uppstår utan tydlig orsak och drabbar främst personer över 60 år. Tillståndet innebär att hjärnans hålrum, ventriklarna, vidgas vilket leder till gång- och balansproblem. Eftersom symtomen liknar demens, missas diagnosen ofta – trots att tillståndet är behandlingsbart.

Studien har finansierats med 130 miljoner kronor från amerikanska National Institute of Neurological Disorders and Stroke.