Arbetsbelastning och hälsa inom hemtjänsten

– En bättre fördelning av den tid som ges till olika arbetsuppgifter hos hemtjänstpersonal bör ses som en viktig åtgärd för en förbättrad arbetsmiljö. I många kommuner utförs vissa serviceinsatser, som städning, av andra aktörer. Ett ökat stöd för detta skulle kunna bidra till en minskad arbetsbörda för hemtjänstpersonalen, säger Fredrik Norström, docent vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

Fredrik Norström, docent/universitetslektor Institutionen för epidemiologi och global hälsa.

BildSara Franke Wikberg

Svårt att hinna med

Anställda inom hemtjänsten har mycket varierande arbetsuppgifter. Dessa, och tilldelningen av tid för dem, har förändrats över tid. Detta beror på att brukare av hemtjänst kan leva kvar längre i sina hem samt organisatoriska och ekonomiska faktorer.

Forskning har visat på stora utmaningar med att hinna med arbetsuppgifter, och att dessa problem har ökat. Forskare vid Umeå universitet genomförde under 2017 en studie med fokus på hemtjänstpersonalens arbetsmiljö.

Önskar tid för socialt stöd

Personal som dagligen besvarar trygghetslarm (36 % av personalen), ger service utanför hemmet (23 %) samt stöd med duschning (38 %) upplevde en högre arbetsbelastning. Av dessa anställda var det 8–10 % fler som kände oro och nedstämdhet än hos övrig personal. Studien kunde även visa att personalen ville utföra dessa arbetsuppgifter i lägre utsträckning, samtidigt som de önskade mer tid för att ge socialt stöd till brukarna.

– Personalens önskemål om arbetstid kan både tolkas utifrån vad personalen helst vill ägna sig åt och var de bedömer att deras kompetens bäst behövs. Det är troligen även ett tecken på vad de upplever som mest krävande, säger Fredrik Norström.

58 procent svarade

Resultaten bygger på en tvärsnittsstudie som genomfördes inom kommunal hemtjänst i tre regioner i norra Sverige under 2017. Av cirka 2 000 inbjudna besvarade 1 162 anställda (58 procent) en enkät. Validerade frågeinstrument användes för att definiera arbetsbelastning och för att mäta hälsorelaterad livskvalitet. Personalen svarade på hur ofta och i vilken omfattning de vill utföra olika arbetsuppgifter.

Studien är del av projektet ”Är en bättre folkhälsa värd sitt pris?”, som finansierats av statliga anslagsgivaren Forte. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften International Archives of Occupational and Environmental Health.

För mer information, kontakta gärna
Fredrik Norström
Docent/universitetslektor
Institutionen för epidemiologi och global hälsa
Umeå universitet
Telefon: 090-786 5629
E-post: fredrik.norstrom@umu.se