Designade ergonomisk styrhytt på lotsbåt

– Det är viktigt att de på ett bra och säkert sätt kan lotsa fartyg från hela världen i Sveriges hamnar, säger Gunilla Dahlgren, belastningsergonom vid Arbets- och miljömedicin norr och doktorand vid Avdelningen för hållbar hälsa vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.

I slutet av 2019 publicerade Arbets- och miljömedicin norr en rapport som bland annat handlade om omfattande nackbelastning och även förekomst av helkroppsvibrationer som båtmän och lotsar utsätts för i en lotsbåt. I samband med att Sjöfartsverket planerade för att ta fram nya lotsbåtar kontaktades Arbets- och miljömedicin norr och projektet inleddes våren 2021.

Nära samarbete

Redan ett drygt år senare var den första av de nytillverkade lotsbåtarna klar och ligger nu i Göteborg, ett resultat av ett nära och framgångsrikt samarbete mellan Sjöfartsverket, varvet i finska Karleby och Arbets- och miljömedicin norr samt lokalt i Göteborg genom ergonom Anne Clausén.

– Vi startade från grunden med ett tydligt gemensamt mål med att ta fram en optimal ergonomisk förarmiljö, som passar för olika medarbetares behov och hur arbetsuppgifterna utförs, berättar Gunilla Dahlgren.

– Först arbetade vi tillsammans med Sjöfartsverkets projektledare, båtmän, lotsar, tekniker och efterhand kom varvet med i processen, i digitala möten. Alla har varit engagerade, det har varit högt i tak med kreativa lösningar och en trygg miljö att lyfta sina perspektiv, och alla har satt förarmiljön och ergonomin främst. Detta har gjort det lätt att göra rätt för oss ergonomer som varit med, att komma in med vår specialistkompetens och omsätta den i praktiken.

Modell av plywood

Med hjälp av exakta 3D-ritningar och i slutändan också en fullskalig modell av plywood, en så kallad mockup, tog man fram en styrhytt med till exempel korrekt placerade skärmar, ljussättning för dag och nattarbete, paneler och instrumentering för en optimal synergonomi, en stabil stol med fotstöd och många inställningsmöjligheter och armstöd som gör det enkelt att nå nödvändiga reglage.

– Vi utgick från en grundidé om viktiga parametrar, hur vi arbetar på båten, vilka som är med ombord och vilken information de behöver ha tillgång till, förklarar Patrik Frick, rederiinspektör och projektledare vid Sjöfartsverket.

Flexibel förarmiljö

I uppdraget ingick också att designa en flexibel och inkluderande förarmiljö för båtmän med olika kroppsstorlekar, till exempel personer med en längd från 160 till 200 centimeter.

– Sjöfartsverket eftersträvar mångfald och mitt perspektiv är att inte skilja ut någon, vare sig det är en kvinna eller man, säger Patrik Frick. Vi vill ha en bra arbetsmiljö för alla, som förebygger skador och ohälsa, oavsett om man är liten eller stor, bred eller smal.

Sjöfartsverket, som också ska se till att de svenska farlederna är sjömässiga, farbara och säkra, ska i framtiden förnya stora delar av sin fartygsflotta, som omfattar fler fartygstyper än bara lotsbåtar.

– Det är inget som hindrar att vi använder oss av dessa erfarenheter när det gäller andra båttyper. Min förhoppning är att vi ska uppdatera standarden utifrån det arbete vi gjort nu, säger Patrik Frick.

Besättning i centrum

Det finns en stor utvecklingspotential vad gäller besättningens ergonomi, inte minst på äldre båtar, isbrytare och fartyg i sjötrafik.

– Personalen behöver ha en bekväm och säker arbetsmiljö för att de ska kunna göra ett bra och säkert arbete. Det ska vara lätt att göra rätt och genom att tänka efter först, när vi utformar arbetsmiljön, kan vi undvika framtida problem till nästan ingen kostnad alls, säger Gunilla Dahlgren.

Mer information

Gunilla Dahlgren, belastningsergonom: 073–092 98 04
Patrik Frick, rederiinspektör: 0727– 24 61 45