Avgaser från fritidsbåtar sätter spår i Bohusläns skärgård

Våra vatten trafikeras av allt större båtar med allt kraftigare motorer.

BildOskar Henriksson/Havsmiljöinstitutet

Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH-föreningar i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst.

– Det finns all anledning att fasa ut bensin- och dieseldrivna båtmotorer, säger Kjell Nordberg, professor i marina vetenskaper vid Göteborgs universitet.

Få länder har så många registrerade fritidsbåtar per capita som Sverige. Av omkring 850 000 registrerade båtar har de flesta en bensin- eller dieseldriven motor. Bohuskusten hör till båtturisternas favoritmål och den populära huvudfarleden genom Bohusläns skärgård kallas ofta ”havets E6:a”, hårt trafikerad av allt större båtar med allt kraftigare motorer.

– Bara vid Grebbestad är det över 40 000 båtar som passerar under en semestermånad, säger Kjell Nordberg, som har räknat varenda en.

I snart sex års tid har han tillsammans med kollegor på Göteborgs universitet, Umeå universitet, SGU och Tillväxt norra Bohuslän, studerat och mätt hur de polycykliska aromatiska kolvätena, PAH:er, från båtmotorernas avgaser lagras i musslor, ostron, vatten och bottensediment.

Forskaren Lisa Lundin på Kemiska institutionen vid Umeå universitet har bidragit med alla analyser av PAH-föreingar och utvärdering av resultaten.

Lämnar avtryck i naturen

Nu ligger rapporten klar och den är unik. Frågan om hur turismen i Bohuslän påverkar naturen har diskuterats länge men aldrig förut har föroreningarna mätts upp så strukturerat.

– Fritidsbåtar lämnar utan tvekan ett avtryck i naturen. Koncentrationen av PAH-föreningar i vattnet är tydligt högre där fritidsbåtstrafiken är som störst, säger Kjell Nordberg.

Båtmotoravgaser består av en cocktail av cancerogena och giftiga PAH-föreningar, som även innehåller sot, oförbrända oljor, försurande kväveföreningar och koloxid. Ett problem är att svensk skärgård är känsligare än andra farvatten eftersom tidvattenströmmarna är svaga. Med låg vattengenomströmning i innerskärgården ligger föroreningar lättare kvar i sediment, växter och djur.

Samtidigt finns det stora gemensamma ekonomiska intressen i Bohusläns vatten; utöver den populära båtturismen är vattenbruk med mussel- och algodlingar en växande ny ekonomi. Frågan är hur väl de kan samsas.

Fem gånger högre halt i trafikerade områden

Resultatet av teamets forskning visar att halterna av PAH-föreningar i ytsedimenten är fem gånger högre i Grebbestad och Tanumstrand där båttrafiken är tät, än i det intilliggande Sannäs, som är ett Natura-2000-område med väsentligt mindre båttrafik. I de trafiktäta områdena överskrids de gränsvärden som är definierade enligt EU:s vattendirektiv.

Även de musslor och ostron som placerats ut där båttrafiken var som mest intensiv hade kraftigt förhöjda PAH-halter. Skaldjur styrs dock inte av EU:s vattendirektiv utan ligger under Livsmedelsverket, och där håller sig halterna inom gränsvärdet. Därför kan man i de flesta skärgårdsområden räkna med att ostron och blåmusslor inte är hälsofarliga,

Båtturism och vattenbruk har dock förutsättningar att samexistera, så länge man inte odlar och skördar i där båttrafiken är som mest intensiv.

– Även om vi inte ser något alarmerande just nu, finns all anledning att mana till försiktighet med bensin- och dieseldrivna båtmotorer. Vi rekommenderar fortsatt arbete med att sänka halterna av PAH i havet genom till exempel generella hastighetsbegränsningar och stimulans av elmotorer och segling. Det kan också vara bra att tänka på var musselodlingar placeras i framtiden. säger Kjell Nordberg.

Hälsovådliga ämnen i avgaser från fritidsbåtar tas upp av musslor.

BildKjell Nordberg