Du surfar just nu på en begränsad version av umu.se. Vad innebär det här?
Den arbets- och miljömedicinska forskningen som bedrivs vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa kan delas in i två ämnesområden; Arbetsmiljö och hälsa samt Miljö, klimat och hälsa. Forskningen berör risk- och friskfaktorer såväl i den allmänna miljön som i arbetslivet och vardagen.
Vi frågar Jens Wahlström som var inbjuden av Afa Försäkring att prata om friskfaktorer i arbetslivet.
Med syfte att öka kunskapen om vilka organisatoriska faktorer som främjar hälsa.
Män drabbas mycket oftare än kvinnor av cancer i struphuvudet, visar studie. En orsak kan vara piprökning.
Projektet PANDASIA syftar till att öka vår förståelse om hur sjukdomar tar steget från djur till människor.
Doktorand Rebecca Tapper presenterade sitt forskningsprojekt ArctiHealth på sitt mittseminarium.
Intresset för flexibla kontor har ökat och det blir allt vanligare att man övergår till sådana kontorsmiljöer.
Inom ämnet Arbets- och miljömedicin bedrivs forskning med stor bredd men där grunden och det gemensamma målet är att kunna bidra till en hållbar hälsa. Hur kan vi förbättra vår miljö, vårt arbetsliv och våra levnadsvanor så att vi vinner hälsa både idag och på lång sikt? Vår forskning om orsaker och samband berör därför både risk- och friskfaktorer såväl i den allmänna miljön som i arbetslivet och i vardagen.
Vissa studier undersöker effekter av förebyggande åtgärder eller beteendeförändringar, andra bedömer hur föroreningar i luften påverkar demenssjukdom och andra hur olika kontor och arbetssätt i form av hybridarbete påverkar hälsa och produktivitet.
Forskning kring arbetsmiljöns betydelse för vår hälsa.
Forskning med fokus på vår omgivningsmiljö och hur den påverkar hälsan.
Forskningen som rör vårt arbetsliv tittar främst på hur arbetsmiljön påverkar människors hälsa. Det finns en stor bredd i forskningen med allt från klassiska epidemiologiska studier om riskfaktorer för olika sjukdomar hos byggnadsarbetare, kraven för äldre arbetstagare i fysiskt krävande arbeten och diagnostisk användbarhet av screening för nervskador bland vibrationsexponerade för att nämna några. Vi har också utvecklat praktiskt användbara stöd till arbetsgivare för att underlätta rehabilitering tillbaka till arbetet.
Inom miljöområdet rör forskningen främst hälsoeffekter av luftföroreningar, klimatförändringar och extremt väder, miljöföroreningar och naturmiljöer. Flera av dessa bedrivs inom EU-projekt. Forskningen på luft och klimat arbetar med både nationella register och unika databaser i form av den medicinska biobanken och Västerbottens hälsoundersökningar. Den undersöker allt från påverkan under graviditet, exponeringar av pendling under arbetslivet och att säkerställa ett hälsosamt åldrande. Forskningen på smittsamma sjukdomar syftar till att förstå den komplexa kopplingen mellan miljö och utbredning av vektorer, som t.ex. myggor, för att kunna kartlägga spridning av smittsamma sjukdomar.
Mer information om forskingen inom våra tre profilområden hittar du på respektive profilområdessida.
Vi ansvarar för undervisning utifrån det arbets- och miljömedicinska perspektivet på läkarprogrammet och magisterprogrammet Arbetsliv och hälsa. Vi medverkar också inom en rad olika grundkurser i vårdutbildningar, biomedicinprogrammet, och på Miljö- och hälsoskyddsprogrammet. Vi medverkar också i kortare kurser och i uppdragsutbildningar.
Publikationslista inom ämnet arbets- och miljömedicin (f.d. Avd. för hållbar hälsa)
Avhandlingar inom ämnet arbets- och miljömedicin (f.d. Avd. för hållbar hälsa).
Här hittar du institutionens rapportserie.
Projekt inom ämnet arbets- och miljömedicin (f.d. Avd. för hållbar hälsa).
Grupper inom ämnet arbets- och miljömedicin (f.d. Avd. för hållbar hälsa).
