Norrländska köpsågverk i skogsindustrins globalisering.

Projektbeskrivning

Det svenska näringslivet har särskilt från 1970-talet upplevt ett kraftigt omvandlingstryck. Detta har varit särskilt tydligt i det norrländska basindustrirelaterade företagandet, som skogsindustrin är en viktig del av. Utvecklingen från 1970-talet kan generellt sägas innefatta ökad internationell konkurrens, ökad koncentration, ny produktionsteknik, samt stordriftsproduktion med större kapitalinsats. Å andra sidan har tidigare, numera klassiska, studier av bl.a. nordöstra Italien uppmärksammat ett annat mönster, där områden med en övervägande andel småföretag haft en ovanligt gynnsam utveckling. Dessa undersökningar, med ursprunget i 1970-talet, stred mot gängse teoretiska uppfattningar om stordriftsfördelar och koncentrationstendenser som nödvändiga för att möta internationell konkurrens. Här uppkom begreppen "det tredje Italien, "nya industriella distrikt" och "flexibel specialisering". Detta forskningsfält bildar den övergripande ramen för detta projekt, vars övergripande syfte är att undersöka hur de norrländska köpsågverken lyckats konkurrera dels om råvaror och dels på avsättningsmarknader inom ramen för den svenska skogsindustrins generella utveckling mot allt mer kapitalintensiv produktion och allt starkare koncentration av verksamheterna. Just de norrländska sågverken är särskilt intressanta att studera i detta sammanhang, eftersom de upplevt ett omvandlingstryck både från efterfråge- och utbudssidorna, det senare på grund av sämre råvarutillgång än sågverken i landets södra delar.

Projektets huvudfrågor är:

1. Vad karaktäriserar de norrländska (Norr- och Västerbotten, Jämtland och Västernorrland) köpsågverkens utveckling från och med 1970-talet med avseende på produktutveckling, produktivitet, produktionsorganisation, teknik och lönsamhet? Hur har relationen mellan hemmamarknad och export utvecklats?

2. Vilken roll har organisationsformer, samarbeten och förmåga till flexibel specialisering haft för köpsågverkens konkurrenskraft och marknadsutveckling efter 1970?

Projektbeskrivning

Officiellt kvantitativt material (företagsräkningen 1972 samt årsrapporter via www.allabolag.se) som anger investeringar, produktion, produktivitet samt vinstnivåer blir en nödvändig grund för att analysera köpsågverkens konkurrenskraft och långsiktiga möjligheter. Detta material finns tillgängligt i företagsdatabaser. Här kommer vi att framför allt framställa produktivitetsmått, som tillsammans med studien av socialt kapital ger möjligheter att skatta de informella nätverkens storlek och betydelse för sågverkens konkurrenskraft. Detta innebär att intervjuer med företrädare för företagen och branschorganisationerna är en nödvändig metod för att analysera köpsågverkens villkor eftersom de informella nätverken per definition ofta inte låter sig fångas i skriftliga källor. Metoden syftar till att klarlägga de informella sambanden mellan företagens ägandeformer och organisation, företagens konkurrensvillkor och marknadernas utveckling, som inte fångas upp i bokslutsrapporter och annat officiellt material, som dock även detta kommer att utnyttjas i analysen.

Vi ställer upp ett antal olika utgångspunkter för att analysera de små sågverkens överlevnad:

1. För det första kommer vi att undersöka ifall dessa företag verkligen är lönsamma, eller om de överlever enbart genom att till exempel inte längre återinvestera i nya maskiner. Det senare skulle innebära att de små och medelstora sågverken på sikt kommer att försvinna i vilket fall som helst. Här kan en så kallad "Horndalseffekt" vara av intresse att studera, eftersom den, tolkad i vid mening, innebär produktivitetsförbättring utan kapitalinvesteringar.

2. För det andra undersöker vi vilken roll stordriftsfördelar har i sågverksbranschen, eftersom stordrift kan ge fördelar på vissa marknader men inte på alla marknader. Här finns en del tidigare forskning som tyder på att stordrift i sågverksbranschen trots allt är av betydelse för överlevnaden på lång sikt, även om det finns stor spridning i företagsstorlek.

3. För det tredje kommer vi att undersöka de statliga regionalpolitiska företagsstödens betydelse. Beror branschens småskaliga strukturer på att statliga bidrag håller uppe de små sågverkens lönsamhet trots småskalighetens nackdelar?

4. För det fjärde kommer att vi undersöka projektets fråga om de informella nätverkens, det sociala kapitalets och den flexibla specialiseringens betydelse för de små sågverkens lönsamhet och överlevnad på sikt genom sänkta transaktionskostnader.