MARJO BERKHOUT - Hypertoni hos de äldsta

Projektbeskrivning

Den förväntade medellivslängden fortsätter att öka i industrialiserade länder över hela världen och därmed ökar andelen äldre vuxna i befolkningen. Även i Sverige blir befolkningen äldre och äldre har generellt sett sämre hälsa än yngre. År 2070 beräknas var 4:e invånare i Sverige vara äldre än 65 år. Hypertoni är en vanlig förekommande sjukdom som ökar med åldern. I Sverige beräknas 27 % av den vuxna befolkningen ha hypertoni. Förekomsten av hypertoni är högst bland äldre vuxna, upp till 80 % hos personer över 60 år. Hypertoni utgör en ökad risk för stroke, hjärtinfarkt, hjärtsvikt och njursvikt. Således står äldre vuxna för merparten av hypertoni relaterad morbiditet och mortalitet och skapar utmaningar i behandling, vad gäller förbättrad hälsoutfall och därmed livskvalitet. Majoriteten av de äldsta patienterna med hypertoni behandlas och kontrolleras av specialister i allmänmedicin i primärvården i Sverige. En del patienter når inte behandlingsmålen. Utmaningen för läkare är att undvika såväl underbehandling, som ökar risken för komplikationer, men även överbehandling och polyfarmaci som ökar risken för biverkningar hos de sköra äldre. Det saknas vetenskapligt grundade direktiv för vilken blodtrycksnivå som bör eftersträvas hos de äldsta.

Avhandlingens övergripande syfte är att beskriva hypertoni hos de äldsta med blodtrycksnivåer, samsjuklighet och prognos samt läkarnas inställning till behandling.

Sjukdomens behandling, samsjuklighet, mortalitet och komplikationer studeras med hjälp av en forskningskohort från primärvården. De överväganden som allmänläkare gör vid hypertonibehandling av de äldsta planeras att studeras dels med kvalitativ metod, fokusgrupper, och dels med kvantitativ metod, enkät. Data för 2 delarbeten hämtas från Swedish Primary Care Cardiovascular Database (SPCCD). SPCCD innehåller data från samtliga 20 offentliga vårdcentraler i Skaraborg med uppgifter om 50 000 patienter med hypertoni, ca 10 000 av dem med diabetes och annan samsjuklighet såsom hjärt-kärlsjukdom. Till uthämtad journaldata har kopplats data från Socialstyrelsens patientregister, dödsorsaksregister, läkemedelsregister och socioekonomiska faktorer från SCB:s LISA-register.

Studierna kommer att ge ökad kunskap om hur specialister i allmänmedicin gör sina avvägningar när det gäller behandling av de äldsta patienter med hypertoni, ger insikt i hur utfall av behandlingen ser ut vad gäller samsjuklighet och överlevnad och kan bidra till mer specificerade behandlingsriktlinjer för de äldsta patienterna med hypertoni.