HANNA GLOCK - Effekter och utvärdering av digitalisering i primärvården

Projektbeskrivning

Bakgrund

Digitalisering i hälso- och sjukvården är ett brett begrepp. Det innefattar alla typer av digital teknik från den digitala patientjournalen till artificiell intelligens, och även distanskontakter och användande av mobila enheter. Digitaliseringen ökar i primärvården. Det finns förväntningar på förbättrad effektivitet, vårdkvalitet och tillgänglighet. Farhågor inkluderar överanvändning och problem med säkerheten. Det behövs mer forskning som utvärderar införandet av digitala lösningar.

För närvarande är en ny plattform för digital symtombedömning och triage under införande i Sverige. Studier rörande personalens erfarenheter av liknande digitalisering har visat blandade resultat. Förhållandevis få studier har använt sig av en etablerad modell för acceptans av ny teknik.

I Primärvården Skåne introducerades under 2019 en digital mottagning med digital anamnes och textbaserade besök. Evidensen rörande effekter av digitala besök på vårdkonsumtion är motsägelsefull. Mer forskning har också efterfrågats avseende vilka sökorsaker som lämpar sig för digitala besök.

Inom ett annat område av digitaliseringen så har sms med livsstilsråd visat positiva effekter på blodtryck. Detta har inte utvärderats i primärvården. Därför genomförs den randomiserad kontrollerade prövningen Primary care USage of Health promoting MEssages (PUSHME) som syftar till att undersöka effekten av sms med livsstilsråd på hypertoni och andra kardiovaskulära riskfaktorer i primärvården. För att optimera användandet av digitala verktyg för livsstilsförändringar så är det avgörande att förstå patientupplevelse och vilka faktorer som bidrar till följsamhet.

Syfte

Doktorandprojektet syftar till att ge en bred bild och vetenskaplig utvärdering av digitaliseringen i den kliniska kontexten av primärvården i södra Sverige. Vi kommer att beskriva och analysera personals och patienters erfarenheter, samt effekter på vårdkonsumtion och livsstilsförändringar.

Metod

Studie I undersökte primärvårdsläkares erfarenheter av digitaliseringen år 2019 genom kvalitativ innehållsanalys av fritextkommentarerna i en webbaserad enkät. Theory of planned behavior användes som ett ramverk.

Studie II är en kvantitativ enkätundersökning av sjuksköterskors erfarenheter och acceptans av en ny plattform för digital symtombedömning och triage i primärvården. Unified theory of acceptance and use of technology används som ett ramverk.

Studie III är en tvärsnittsstudie av de patienter som genomförde ett digitalt besök på Region Skånes digitala primärvårdsmottagning under 2021. Demografi, diagnoser och uppföljande kontakter beskrivs och analyseras statistiskt.

Studie IV är en delstudie i PUSHME-projektet. För att utforska patientupplevelse av interventionen genomförs telefonintervjuer med ett strategiskt urval av deltagarna. Intervjuerna analyseras genom systematisk textkondensering.

Studie V är också del av PUSHME-projektet. En enkät utvecklad i enlighet med Theory of planned behavior används för att studera korrelationen mellan beteendemässiga prediktorer och livsstilsförändringar.

Relevans

Doktorandprojektet kommer att bidra med kliniskt relevant evidens inom flera områden av digitaliseringen i primärvården. Digital triage och digitala besök är relativt nya forskningsområden, och studier på personalens erfarenheter och på effekter på vårdkonsumtion är fåtaliga. Om livsstilsråd via sms har effekt kan det bidra till att förbättra patienters hälsa och till att spara resurser i en överbelastad primärvård.