GABOR SZALO - Fysisk aktivitet och kärlelasticitet: Longitudinella observationsstudier med icke-invasiva metoder för bedömningen av kärlelasticitet

Projektbeskrivning

Bakgrund

Ett av de viktigaste målen inom primärvården är att identifiera individer med ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar (CVD). Mätningar på arteriell elasticitet ger extra prognostisk information om kardiovaskulär risk utöver arteriella blodtrycksmätningar. Huruvida arteriell elasticitet påverkar risken för CVD på lång sikt är fortfarande oklart.

Ökad fysisk aktivitet ingår i rekommendationerna för individer med diabetes mellitus typ 2 (T2DM) för att förebygga hjärt-kärlsjukdomar. Effekten av ökad fysisk aktivitet på kärlelasticitet behöver dock fortfarande undersökas. Det finns endast ett fåtal observationer om hur fysisk aktivitet påverkar förändringar i vaskulär elasticitet, studier i allmänna populationen och studier med långtidsuppföljning saknas fortfarande.

Huvudsyfte

Vårt huvudsakliga mål är att undersöka sambandet mellan arteriell elasticitet och utvecklingen av hjärt-kärlsjukdomar. Vi kommer att undersöka effekten av fysisk aktivitet på artärelasticiteten.

Specifika mål

1. Att undersöka sambandet mellan nivån av fysisk aktivitet och artärstelhet i en longitudinell observationsstudie från en representativ svensk population.

2. Att undersöka om arteriell elasticitet mätt med pulsvågsanalys förutsäger kardiovaskulär morbiditet och mortalitet för män och kvinnor i en longitudinell observationsstudie.

3. Att undersöka om arteriell stelhet uppmätt med icke-invasiv mätning av diastolisk pulsvåg förbättrar den prediktiva modellen för risk att utveckla hjärt-kärlsjukdom.

4. Att undersöka effekten av fysisk aktivitet på arteriell elasticitet hos patienter med T2DM.

Metoder

Studie 1-3 bygger på data från Vara-Skövde-kohorten i Skaraborgsprojektet. Totalt 2816 slumpmässigt utvalda individer undersöktes (män=1400) mellan 2002 och 2005 vid baslinjen. Totalt inkluderades 1326 män för tvärsnittsanalyser.

Efter tio år (2012- 2014) undersöktes ett representativt urval av samma deltagare (n=1327) enligt samma protokoll som vid baslinjen Information om psykosociala frågor, livsstilsfrågor, sjukdomshistoria och medicinering samlades in. Kroppslängd, vikt, puls och blodtryck mättes. Analys för LDL-kolesterol, C-reaktivt protein, insulin och oralt glukostoleranstest utfördes. Nivån av fysisk aktivitet uppskattades med hjälp av en fråga om fritids fysisk aktivitet (LTPA). Arteriell följsamhet uppmättes över arteria radialis baserat på diastolisk pulskonturanalys. Data om akut hjärtinfarkt och stroke har hämtats från Socialstyrelsens sjukhusregister och dödsorsaksregistret.

Studie 4 kommer att vara en randomiserad kontrollerad studie där vi planerar att inkludera patienter med DM typ 2.

Förväntade fynd och klinisk betydelse

Vi har funnit att hög LTPA var associerad med högre arteriell elasticitet, vilket tyder på att positiva effekter av LTPA på arteriell elasticitet kvarstår över tiden (publicerad). Vi antar att ökad fysisk aktivitet kommer att öka arteriell elasticitet hos personer med T2DM.

Vi har observerat att arteriell elasticitet starkt korrelerar med CVD oberoende av andra kända riskfaktorer, inklusive blodtryck i en allmän befolkning. Dessa resultat kan hjälpa till att utveckla förebyggande strategier för att minska hjärt-kärlsjukdom (i manuskript).

Denna studie kommer att ge information om fysisk aktivitets inverkan på vaskulär hälsa, vilket kommer att vara användbart i kliniskt arbete inom primärvården och folkhälsan.