ERIK STERTMAN: Implementering av DT-kranskärl i svensk primärvård

Projektbeskrivning

Bakgrund

Kronisk kranskärlssjukdom är en folksjukdom och uppstår hos personer där åderförfettning av kranskärlen begränsar flödet av syrerikt blod till hjärtmuskeln. Kärlkramp är det vanligaste symptomet vid kronisk kranskärlssjukdom, vilket ofta innebär bröstobehag och/eller andningsbesvär. Det är viktigt både att utesluta sjukdomen för att kunna ge lugnande besked, liksom att identifiera de personer som kan ha nytta av livslång läkemedelsbehandling mot kranskärlssjukdom. Därav rekommenderar European Society of Cardiology utredning med skiktröntgen av kranskärlen (DT-kranskärl) framför cykelarbetsprov för de med en låg sjukdomsrisk. Risken för kronisk kranskärlssjukdom vid nydebuterad bröstsmärta och/eller andningsbesvär kan vid en läkarbedömning skattas utifrån symptomtyp, ålder och kön. Sedan september 2024 rekommenderas riskskattning med tillägg av kardiovaskulära riskfaktorer för att förbättra träffsäkerheten.

Syfte

Projektet syftar till att öka kunskapen om hur utredning av bröstsmärta och/eller andningsbesvär kan ske effektivt i primärvården med riskskattning och skiktröntgen av kranskärlen.

Metod

Vi har upprättat en databas som inkluderar de ca 700 första patienterna som remitterades till DT-kranskärl från primärvården i Östergötland från starten år 2021, remisstexter inklusive riskskattningar från remitterande läkare, fynden från DT-kranskärl, samt registerdata om kardiovaskulära riskfaktorer. Därutöver har vi hållit 18 kvalitativa intervjuer med läkare i primärvården angående uppfattningar om ett förändrat utredningsförfarande för kronisk kranskärlsjukdom. Intervjumaterialet kommer att granskas genom konventionell innehållsanalys.